Ledningen för Sveriges kommuner och landsting (SKL) hotar idag med att säga upp sjuksköterskornas löneavtal för att spara pengar.
– Ett mycket provocerande utspel, anser Josefin Brink, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.
– Visst, resursbristen i kommuner och landsting är ett faktum, men det beror ju inte på sjuksköterskors eller andra vårdanställdas löner, utan på att regeringen valt att sänka skatten istället för att satsa på välfärden. Och nu tycker alltså SKL:s ledning att sjuksköterskorna ska betala priset för den politiken.
– SKL borde istället vända sig till regeringen med krav på tillräckliga resurser för att klara att upprätthålla både kvaliten i vården, och de avtalade lönelyften för de anställda, avslutar Josefin Brink.
Tre samordnare i Vårdförbundet, avdelning Västmanland (VLT 24 okt) ”begär ett svar från ansvariga lokala politiker om var partierna står i förhållande till SKL:s uttalande”. Uttalandet som samordnarna talar om gäller en artikel i DN-debatt den 23 okt. I artikeln skriver ledamöterna i SKL:s verkställande utskott att de överväger uppsägning av avtalet med Vårdförbundet. Detta på grund av den rådande extremt djupa lågkonjunkturen.
Min personliga uppfattning och övertygelse är att ingångna avtal ska hållas. Jag är också tämligen säker på att jag kan göra mig till talesman för vänsterpartisterna i Västmanland generellt. Den svenska avtalsmodellen där arbetsmarknadens parter förhandlar fram avtal för en viss tidsperiod bygger på ömsesidig respekt och tillit. Såväl arbetstagare som arbetsgivare ska kunna känna sig trygga om att ett ingånget avtal inte sägs upp för att försämra de överenskomna villkoren. Om denna tillit och respekt luckras upp kommer lönebildningsprocessen äventyras och leda till negativa konsekvenser för hela samhällsekonomin. Lågkonjunkturen som vi just nu genomlider är inte skäl nog för att skapa osäkerhet och oreda på arbetsmarknaden, tvärtom. Det är ju i de svåra lägen respekt för de ingångna avtalen mest behövs.
Gårdagens fullmäktige behandlade ärenden som Delårsrapport 2 år 2009, Medfinansiering av Citybanan och två motioner från Folkpartiet och Sjukvårdspartiet, samt interpellationer från Vänsterpartiet och Socialdemokraterna.
När delårsrapporten diskuterades betonade Juha Rundgren att vi har bekymrande år framför oss i Landstinget Västmanland, med stigande arbetslöshet och minskade skatteintäkter. Juha ställde sig även frågande till skälen till varför sjukfrånvaron minskar i Landstinget Västmanland. Kan det vara för att människor känner sig jagade att återvända till jobbet trots att det är sjuka? I och med försäkringskassans skärpta regler är det möjligt att det finns en skräck för att bli utförsäkrade. Dan Karlsson underströk Juhas argument i debatten och deklarerade att i lågkonjunkturer minskar sjukfrånvaron för att människor är rädda för att mista sitt jobb.
När beslutspunkten Medfinansiering av Citybanan togs upp, hade landstingsgruppen efter omröstning på gruppmötet den 7/10 bestämt att säga ja till medfinansiering av Citybanan med villkoret att avskrivningstiden skall vara 30 år. Samtidigt ville gruppen understryka sin motvilja att säga ja till landstingsstyrelsens förslag till beslut. Därför valde gruppen att lägga en anteckning till protokollet. Glädjande var att efter att Socialdemokraterna proklamerat att de ville ansluta sig till protokollsanteckningen samt Juhas uppmaning att samtliga partier skulle skriva under, lades första delen av protokollsanteckningen till beslutet. Nämligen: Landstinget Västmanland anser att infrastrukturell investering av detta slag hör till statens uppgifter. Medfinansiering enligt förslaget tvingar Landstinget Västmanland till en investering utanför både territorium och ansvarsområde. Oppositionen och Majoriteten var överens. En framgång för Vänsterpartiet Västmanland!
Utöver detta ställdes interpellation från Dan Karlsson om jämförelse av vårdcentraler med olika driftform. Samt en interpellation från Juha Rundgren om resultatet av utvärderingen av Handikapscentrum. Och en fråga från Juha Rundgren om framtidsplanen för fastigheten Bergslagens Folkhögskola i Skinnskatteberg.
Vi vill tacka den moderatstyrda landstingsalliansen att den fullföljer investeringsplanerna som togs fram av den förra S+V-majoriteten i landstinget. Alla investeringar, från ny vårdbyggnad i Västerås till nationella sjukvårdsrådgivningen 1177, är resultatet av planer som Socialdemokraterna och Vänsterpartiet tog fram. Stora investeringar tar tid, ofta flera mandatperioder. Det är fint att den nuvarande moderatstyrda majoriteten ser nödvändigheten i att fullfölja dem.
Däremot finns det saker som den nuvarande majoriteten är skyldig till helt själv. Bland annat det misslyckade vårdvalet. Fri etablering för vårdföretag skulle ge västmanlänningarna fler fasta familjeläkare lovade alliansen inför valet. Vad blev resultatet? Jo, färre vårdcentraler och färre fasta familjeläkare än innan. Kostnaderna för inhyrd personal har ökat markant. Enligt budgetprognosen gör sjukvården i år ett underskott på 76 miljoner kronor.
Eftersom går trögt att förmå privata vårdföretag att öppna nya vårdcentraler, tvångsprivatiserar nu alliansen landstingsdrivna vårdcentraler. Motiveringen är mångfald. Först ut är Sala Norra, trots att varken personal eller befolkning vill att deras vårdcentral ska säljas ut. Vilken vårdcentral står sedan på tur? Oxbacken, eller Norberg? Eller ska delar av Centrallasarettet säljas ut? Psykiatrin eller mammografin? I Alliansens mångfaldslandsting blir snart hela sjukhuset en vårdgalleria.
Vi från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet påtalade bristerna i ersättningssystemet i vårdvalet från början. Det missgynnar vårdcentraler i socialt utsatta områden och där ohälsan är högre. Det är bra att landstingsalliansen nu rättar till sina misstag, men det räcker inte.
Vi vill att vårdcentralerna prioriterar hälsofrämjande arbete. Det ska utgå särskild ersättning till vårdcentraler som arbetar förebyggande.
Det måste bli lättare att få hjälp mot psykisk ohälsa. Alla vårdcentraler ska ha tillgång till exempelvis psykolog, kurator/beteendevetare. Dit ska man kunna komma utan remiss.
Vi kräver att alla vårdcentraler, oavsett om de drivs privat eller i landstingets regi, ska vara skyldiga att redovisa hur skattebetalarnas pengar används. Vinster ska återinvesteras i verksamheten och inte hamna i utländska skatteparadis.
Vi kommer alltid hålla fast vid att sjukvården ska ges efter behov och betalas gemensamt via skatten. Landstingsalliansen säger i sitt inlägg att sjukvården i huvudsak ska betalas via skatten och ingenting om att den ska ges efter behov. Alliansen öppnar för privata plånboks- och försäkringslösningar. Den som betalar för sig ska kunna köpa sig förbi köerna. Det kommer vi från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet aldrig att acceptera.
Denise Norström (S) Juha Rundgren (V) oppositionslandstingsråd
Vad förändringarna i ersättningssystemet till Vårdval Västmanland kostar har inte utretts. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet kräver en ekonomisk konsekvensanalys.
– Majoriteten skjuter inte till några mer pengar. Vi i oppositionen har hela tiden hävdat att närsjukvården måste få mer resurser. Den går redan idag med ett stort underskott. Risken är att de förändringar som nu föreslås bara blir ett slag i tomma luften, säger Denise Norström (S), oppositionslandstingsråd.
I dag tar landstingsstyrelsen ställning till en rad förändringar i ersättningssystemet till vårdcentralerna. Landstingsfullmäktige tar beslutet 21 oktober.
Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har sedan Vårdval Västmanland infördes påtalat bristerna i ersättningen. Vårdcentraler i socialt utsatta områden där befolkningen har högre ohälsa missgynnas. Nu ska ersättningen göras om så att den blir mer rättvis.
– Det är bra att den borgerliga landstingsmajoriteten äntligen tagit sitt förnuft till fånga och gör om ersättningen. Men det finns andra saker som är tveksamma och som man inte har utrett konsekvenserna av. Till exempel vad det innebär att vårdcentralerna själva ska stå för kostnaderna för röntgenundersökningar, säger Juha Rundgren (V) oppositionslandstingsråd.
S och V befarar att det kan leda till att färre patienter skickas till röntgen eftersom vårdcentralerna kan spara pengar på det. Liknande problem fanns tidigare när det gällde sjukgymnastik.
S och V kräver också att
– Kraven på telefontillgänglighet skärps. Många äldre har problem med knapptelefoner och call-backsystem.
– Att vårdcentralerna ska prioritera hälsofrämjande arbete. Särskild ersättning ska utgå till vårdcentraler som arbetar förebyggande.
– Landstinget ska kunna styra etableringarna av vårdcentraler dit de bäst behövs. Det ska vara valfrihet för patienterna, inte företagen.
– Alla vårdcentraler oavsett om de drivs privat eller i landstingets regi ska vara skyldiga att redovisa hur skattebetalarnas pengar används.