Ledningen för Sveriges kommuner och landsting (SKL) hotar idag med att säga upp sjuksköterskornas löneavtal för att spara pengar.
– Ett mycket provocerande utspel, anser Josefin Brink, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.
– Visst, resursbristen i kommuner och landsting är ett faktum, men det beror ju inte på sjuksköterskors eller andra vårdanställdas löner, utan på att regeringen valt att sänka skatten istället för att satsa på välfärden. Och nu tycker alltså SKL:s ledning att sjuksköterskorna ska betala priset för den politiken.
– SKL borde istället vända sig till regeringen med krav på tillräckliga resurser för att klara att upprätthålla både kvaliten i vården, och de avtalade lönelyften för de anställda, avslutar Josefin Brink.
Tre samordnare i Vårdförbundet, avdelning Västmanland (VLT 24 okt) ”begär ett svar från ansvariga lokala politiker om var partierna står i förhållande till SKL:s uttalande”. Uttalandet som samordnarna talar om gäller en artikel i DN-debatt den 23 okt. I artikeln skriver ledamöterna i SKL:s verkställande utskott att de överväger uppsägning av avtalet med Vårdförbundet. Detta på grund av den rådande extremt djupa lågkonjunkturen.
Min personliga uppfattning och övertygelse är att ingångna avtal ska hållas. Jag är också tämligen säker på att jag kan göra mig till talesman för vänsterpartisterna i Västmanland generellt. Den svenska avtalsmodellen där arbetsmarknadens parter förhandlar fram avtal för en viss tidsperiod bygger på ömsesidig respekt och tillit. Såväl arbetstagare som arbetsgivare ska kunna känna sig trygga om att ett ingånget avtal inte sägs upp för att försämra de överenskomna villkoren. Om denna tillit och respekt luckras upp kommer lönebildningsprocessen äventyras och leda till negativa konsekvenser för hela samhällsekonomin. Lågkonjunkturen som vi just nu genomlider är inte skäl nog för att skapa osäkerhet och oreda på arbetsmarknaden, tvärtom. Det är ju i de svåra lägen respekt för de ingångna avtalen mest behövs.
Idag justerade riksdagens Näringsutskott regeringens förslag om att införa det så kallade Tjänstedirektivet i Sverige. Förslaget syftar till att underlätta tjänstehandel mellan EU:s medlemsstater. Men regeringens förslag innebär bland annat att utländska företag som är i Sverige tillfälligtvis inte behöver förhandla med svenska fackföreningar i Sverige. Genom att tvinga svenska fackföreningar att åka till andra EU-länder om man vill förhandla om avtal, schysta löner och anställningsvillkor eller arbetsmiljö, undergrävs den svenska modellen. Det menar Socialdemokraterna, Miljöpartiet de Gröna och Vänsterpartiet i en gemensam motion.
Idag justerade riksdagens Näringsutskott regeringens förslag om att införa det så kallade Tjänstedirektivet i Sverige. Förslaget syftar till att underlätta tjänstehandel mellan EU:s medlemsstater. Men regeringens förslag innebär bland annat att utländska företag som är i Sverige tillfälligtvis inte behöver förhandla med svenska fackföreningar i Sverige. Genom att tvinga svenska fackföreningar att åka till andra EU-länder om man vill förhandla om avtal, schysta löner och anställningsvillkor eller arbetsmiljö, undergrävs den svenska modellen. Det menar Socialdemokraterna, Miljöpartiet de Gröna och Vänsterpartiet i en gemensam motion.
– Vi vill ha en rörligare – inte en rörigare – arbetsmarknad. Tjänstedirektivet kan bidra till ökade möjligheter för svenska företag och nya jobb i den viktiga tjänstesektorn. Tjänsteexporten inom EU har en stor potential att växa. Tjänstedirektivet kan bidra till ökad rörlighet och integrering av tjänstesektorn i EU. Det är av stor betydelse för ökad konkurrenskraft, tillväxt och nya jobb i Sverige och övriga EU. Men för att handeln med tjänster skall fungera är det viktigt att olika länders modeller på arbetsmarknaden respekteras. Regeringens förslag påverkar arbetsrätten och bidrar till förnyad oklarhet om kollektivavtalens ställning, säger Carina Adolfsson Elgestam (S), ledamot i Näringsutskottet.
– Regeringens linje innebär att fackföreningarnas rätt till förhandling kränks. Detta riskerar hela kollektivavtalsmodellen. Det måste även fortsättningsvis finnas en behörig företrädare för utländska företag och näringsidkaren på plats i Sverige som är behörig att förhandla med facket. Det är inte rimligt att svenska fackliga företrädare måste åka till andra EU-länder för att förhandla om löner och arbetsmiljö varje gång ett utländskt företag är här tillfälligt. Detta är avgörande för att kollektivavtalsmodellen ska fungera i praktiken, säger Per Bolund (MP).
– Återigen ser vi hur högerregeringen säger sig värna den svenska arbetsmarknadsmodellen, men agerar i rakt motsatt riktning. Med de små stegens tyranni undergrävs den svenska modellen för schysta löner och villkor. Vi föreslår därför att det även framöver ska vara praktiskt möjligt för fackföreningarna att förhandla med de utländska företag som bedriver verksamhet i Sverige. Det måste tydligt framgå att arbetsrätten inte ska påverkas, säger Kent Persson (V).
Den rödgröna oppositionen är överens om att inrätta en särskild riskkapitalfond för små och medelstora företag. Pengarna till fonden ska komma genom att statliga Vattenfall tvingas till en extra utdelning på fem miljarder kronor.
Socialdemokraterna vill dessutom inrätta ett särskilt avdrag för dem som är beredda att satsa riskkapital på nya företag. Förslagen kommer att presenteras i samband med att S, V och MP lägger fram sina skuggbudgetar på tisdag, erfar DN.
Riskkapitalfonden som de rödgröna partierna enats om ska ha särskilt fokus på små och medelstora företag. Två områden som ska prioriteras är miljöteknikbranschen och delar av tjänstesektorn.
Fondens startkapital ska hämtas från den vinstrika statliga kraftjätten Vattenfall. Förra året gjorde Vattenfall en vinst på 23,5 miljarder kronor före skatt. Aktieutdelningen till staten var 6,9 miljarder.
Nu vill S, V och MP att Vattenfall ska dela ut ytterligare fem miljarder kronor för att skapa den nya riskkapitalfonden.
Är det aktuellt med ytterligare utdelningar från Vattenfall?
– Det är alldeles för tidigt att säga men blir det ett lyckat utfall av det här och man ser att det finns behov av mer får man diskutera det, säger Kent Persson, riksdagsledamot för V.
Beskedet om fonden kan ses som en framgång för Vänsterpartiet som hade med förslaget senast i sin tilläggsbudget i början av året.
Socialdemokraterna kommer i sin skuggbudget också att gå fram med ett eget förslag om riskkapitalavdrag för den som investerar i ett nytt företag. I korthet innebär avdraget att den som satsar pengar i ett nystartat företag kan få dra av upp till 20 procent av investeringen. Maxbelopp för avdraget är satt till 100 000 kronor. Totalt avsätter S 500 miljoner kronor för ett temporärt stöd under 2010.
Alliansregeringen tillsatte tidigare en utredning som skulle se över möjligheterna att införa ett riskkapitalavdrag. Utredningen blev klar i våras men någon proposition har ännu inte lämnats till riksdagen.
Vi vill tacka den moderatstyrda landstingsalliansen att den fullföljer investeringsplanerna som togs fram av den förra S+V-majoriteten i landstinget. Alla investeringar, från ny vårdbyggnad i Västerås till nationella sjukvårdsrådgivningen 1177, är resultatet av planer som Socialdemokraterna och Vänsterpartiet tog fram. Stora investeringar tar tid, ofta flera mandatperioder. Det är fint att den nuvarande moderatstyrda majoriteten ser nödvändigheten i att fullfölja dem.
Däremot finns det saker som den nuvarande majoriteten är skyldig till helt själv. Bland annat det misslyckade vårdvalet. Fri etablering för vårdföretag skulle ge västmanlänningarna fler fasta familjeläkare lovade alliansen inför valet. Vad blev resultatet? Jo, färre vårdcentraler och färre fasta familjeläkare än innan. Kostnaderna för inhyrd personal har ökat markant. Enligt budgetprognosen gör sjukvården i år ett underskott på 76 miljoner kronor.
Eftersom går trögt att förmå privata vårdföretag att öppna nya vårdcentraler, tvångsprivatiserar nu alliansen landstingsdrivna vårdcentraler. Motiveringen är mångfald. Först ut är Sala Norra, trots att varken personal eller befolkning vill att deras vårdcentral ska säljas ut. Vilken vårdcentral står sedan på tur? Oxbacken, eller Norberg? Eller ska delar av Centrallasarettet säljas ut? Psykiatrin eller mammografin? I Alliansens mångfaldslandsting blir snart hela sjukhuset en vårdgalleria.
Vi från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet påtalade bristerna i ersättningssystemet i vårdvalet från början. Det missgynnar vårdcentraler i socialt utsatta områden och där ohälsan är högre. Det är bra att landstingsalliansen nu rättar till sina misstag, men det räcker inte.
Vi vill att vårdcentralerna prioriterar hälsofrämjande arbete. Det ska utgå särskild ersättning till vårdcentraler som arbetar förebyggande.
Det måste bli lättare att få hjälp mot psykisk ohälsa. Alla vårdcentraler ska ha tillgång till exempelvis psykolog, kurator/beteendevetare. Dit ska man kunna komma utan remiss.
Vi kräver att alla vårdcentraler, oavsett om de drivs privat eller i landstingets regi, ska vara skyldiga att redovisa hur skattebetalarnas pengar används. Vinster ska återinvesteras i verksamheten och inte hamna i utländska skatteparadis.
Vi kommer alltid hålla fast vid att sjukvården ska ges efter behov och betalas gemensamt via skatten. Landstingsalliansen säger i sitt inlägg att sjukvården i huvudsak ska betalas via skatten och ingenting om att den ska ges efter behov. Alliansen öppnar för privata plånboks- och försäkringslösningar. Den som betalar för sig ska kunna köpa sig förbi köerna. Det kommer vi från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet aldrig att acceptera.
Denise Norström (S) Juha Rundgren (V) oppositionslandstingsråd