Den svenska ojämlika vården
Under föregående vecka har olika medier uppmärksammat den ojämlika vården i Sverige. Nedan presenteras två artiklar, från ETC och Flamman.
Sämre vård för lågutbildade
2009-04-02
Idag får en lågutbildad ofta sämre vård än en högutbildad, enligt Sveriges kommuner och landsting. Samtidigt riskerar krisen och regeringens socialpolitik att öka klyftorna ytterligare, varnar Elina Linna (V).
– Det handlar om en blindhet och en ovilja att se hur saker och ting hänger ihop.
Två rapporter har den senaste tiden pekat på ojämlikheten i den svenska vården. Förra veckan skrev ETC om Socialstyrelsens folkhälsorapport, som bland annat visade att unga tjejer är de stora förlorarna när det gäller personlig hälsa. De lider i högre grad än tidigare av depressioner, ångestsymptom, oro och stress medan högutbildade män mår allt bättre.
– Det går inte att bortse från att sjukvården inte lyckas nå alla, sa Socialstyrelsens generaldirektör Lars- Erik Holm på en presskonferens.
Lika villkor gäller inte
I slutet av förra veckan presenterade även Sveriges kommuner och landsting (SKL) en kunskapsöversikt, Vård på (o)lika villkor, som på många sätt bekräftade Socialstyrelsens uppfattning. I den framkommer att socialt utsatta grupper i samhället får annorlunda eller sämre vård än mer välbeställda samhällsgrupper. Det handlar både om att låginkomsttagare och utlandsfödda inte söker vård fast de skulle behöva det, och att väl inne i vårdsystemet får höginkomsttagares vård kosta mer än andras.
– Det behövs mer kunskap om ojämlikheten och dess mekanismer. Den här sammanställningen blir ett bra bidrag för att kunna nå fram till den målsättning som är tydlig i hälso- och sjukvårdslagen, det vill säga vård på lika villkor, säger Anders Andersson, ledamot i SKL:s styrelse.
”Skrämmande”
I en tidigare och mycket omdiskuterad rapport har SKL även jämfört mäns och kvinnors olika förutsättningar inom vården och kommit fram till liknande slutsatser. Lågavlönade kvinnor är, precis som utlandsfödda, en grupp som riskerar sämre eller annorlunda vård än andra.
– Det är inte förvånande, men skrämmande, att det ser ut som det gör, säger Elina Linna (V), riksdagsledamot i socialutskottet. Hon varnar för att krisen i kombination med regeringens ”blinda” felprioriteringar kan komma att öka klyftorna ytterligare.
– Ojämlikheten i vården har funnits sedan länge, men regeringens politik, där vissa grupper gynnas på bekostnad av andra, i kombination med den ekonomiska krisen, kan förvärra situationen betydligt, säger hon.
Efterlyser forskning
Trots att oppositionspolitiker ser tydliga kopplingar mellan regeringens politik och den ökade ohälsan bland utsatta sociala grupper uttalar sig SKL försiktigt när det gäller orsaker bakom vårdskillnaderna. Dock efterfrågas mer forskning på området, i synnerhet vad gäller vårdens marknadsanpassning i relation till vård på lika villkor. Vården måste också bli mer utåtriktad, uppsökande och hälsofrämjande, hävdar författarna.
Maria Holm
Källa: https://www.etc.se/21039/saemre-vard-foer-lagutbildade/
Fattiga dör oftare av bröstcancer
Dödligheten i bröstcancer är dubbelt så hög för personer med låg inkomst, som för dem med hög. Och det finns fler ojämlikheter inom den svenska vården.
– Det kanske handlar om att få diagnosen för sent. En del kanske inte gör sin mammografi.
Det säger Marianne Granath, sektionschef vid Sveriges kommuner och landsting. Överlevnaden vid bröstcancer är 76 procent efter tio år bland dem med högst inkomster, men 35 procent bland dem med lägst inkomster.
– En sen diagnos kan vara en faktor, men det finns säkert många andra också. Det skulle man vilja titta vidare på.
En anledning kan vara att mammografi kostar pengar, tror Marianne Granath.
– Även om det inte är så mycket, så kan vara avgörande att det är en avgift på 150 eller 200 kronor.
Inte klart vad som är orsaker
Att få diagnosen sent kan alltså bidra till högre dödlighet för cancerpatienter. Men Marianne Granath understryker att rapporten inte klarlägger vilka orsaker som ligger bakom skillnader i vården.
Sveriges kommuner och landsting, SKL, har gjort en kunskapsöversikt kallad Vård på (o)lika villkor. Där ingår resultat från flera olika undersökningar.
– Det måste finnas något skäl till de här skillnaderna, säger Marianne Granath, som är sektionschef för avdelningen för vård och omsorg på SKL.
– En del handlar om att kommunicera, tänka på hur målgruppen ser ut och hur man kan jobba med det. Alla människor har ett eget ansvar, så sjukvården kan inte göra allt, men troligen kan den göra mer och bättre.
Speglar samhället
Vården speglar samhället i stort, säger Marianne Granath, och dessutom så bekräftar SKL:s rapport något som till exempel Socialstyrelsen visat just i dagarna.
– Det är angelägen fråga. Enligt hälso- och sjukvårsdslagen ska alla ha god sjukvård på lika villkor.
Det måste antagligen till åtgärder både på ett politiskt plan och inom de enskilda verksamheterna, tror Granath.
– Jag hoppas skriften ska väcka tankar.
Andra skillnader inom vården i Sverige var regionala, även inom olika landsting, samt mellan patientgrupper med olika utbildningsnivå. Skillnader finns också mellan kvinnor och män som söker sig till vården. Men den slutsatsen är inte ny, utan fanns med redan i en rapport från SKL 2007.
– Där finns massor, säger Marianne Granath.
– Exempelvis när det gäller mediciner och bemötande. Ibland är det även till mäns nackdel, till exempel att man inte uppmärksammar mäns deprissioner.
Dramaserie i tv
För ett år sedan sände SVT en dramaserie, Om ett hjärta som orsakade debatt om hur olika män och kvinnor med hjärtproblem behandlas.
– Vår uppfattning är att det fortfarande råder skillnader mellan män och kvinnor, säger Marianne Granath på SKL. Säkert har det gjorts en del saker, men statistiken visar att det finns skillnader och saker som kan göras bättre.
Anders Andersson är kristdemokratisk ledamot i SKL:s styrelse.
– Kanske många vill tro att vi har en mer jämlik hälso- och sjukvård, efter årtionden med debatter runt folkhälsa och jämlikhet, än vad som visar sig finnas när man tittar bakom fasaden, säger han.
– Det behövs mer kunskap om ojämlikheten och dess mekanismer.
Fokus:
Skriften från SKL visar också:
Vanliga sjukdomar som går att förebygga (hjärt- och kärlsjukdomar, astma, högt blodtryck) har betydligt högre dödlighet bland arbetslösa än bland tjänstemän.
Högutbildade får nyare och dyrare läkemedel än andra.
Låginkomsttagare söker inte vård när de behöver.
Väl inne i vårdapparaten kostar höginkomsttagares vård mer än andras.
Källa: SKL
Lena Malmberg