Skip to main content

Författare: Vänsterpartiet Västmanland

Vad gör Vänsterpartiet i EU-parlamentet?

Skrivet av Vänsterpartiet Västmanland den . Postad i Rikspolitik.

Eva-Britt Svensson har arbetat i EU-parlamentets vänstergrupp GUE/NGL sen förra valet 2004. Jens Holm efterträdde Jonas Sjöstedt 2006. De har gjort viktiga insatser mot gubbväldet, för klimatet och för kollektivavtalen.

I EU härskar männen. 70 procent av parlamentets ledamöter är män. 18 av 27 kommissionärer är män, och de sitter dessutom på de viktigaste posterna. 24 av 27 domare i EUs mäktiga domstol är män. 

– Visserligen finns något fler kvinnor på mäktiga poster än på 1940-talet när fröet till EU såddes, säger Eva-Britt Svensson. Men det har kommit en motreaktion från konservativa krafter. Högern i parlamentet och påven i Rom ifrågasätter aborträtten, och tycker att kvinnor ska vara hemma vid spisen.  

2008 lyckades Eva-Britt få parlamentet med sig på att de enahanda könsrollerna i reklamen förminskar människor till objekt, och att de bidrar till att skapa förutsättningar för våld och kränkningar. Nyligen fick hon parlamentet att stödja FN:s kampanj Say NO to Violence against Women. Kampanjen drivs av FN:s kvinnoorganisation UNIFEM och dess goodwill-ambassadör Nicole Kidman.  

Lavaldomen var en inbjudan till konkurrens med allt uslare löner. EG-domstolen sa att löntagarna inte får försvara principen om lika lön för lika arbete med blockad och strejk. Resultatet blir svagare fackförbund och lönedumpning.

– Domstolen dömer efter EU:s fördrag. Därför måste vi kräva garantier i fördraget för löntagarnas rättigheter.   Eva-Britt var med om att stoppa hamndirektivet, ett antifackligt förslag om att avreglera tjänster i hamnarna. Hon skrev ett viktigt yttrande i frågan, och lyckades samla ett tvärpolitiskt motstånd mot direktivet. I omröstningen stoppades förslaget definitivt.

Hon drev också igenom ett förbud mot handel med hund- och kattpäls i EU. Sådan päls kommer ofta från djur som fångats och flåtts under mycket plågsamma förhållanden.

Vänstern tycker att liv är viktigare än pengar. Den viktigaste miljöfrågan just nu är klimatet, tycker Jens Holm.

– Jag vill att EU-länderna ska ge ett massivt klimatbistånd till utvecklingsländer, säger Jens. De ska de ha den rika världens stöd när de vill bygga upp sina ekonomier utan att förstöra klimatet. 2007 kom Jens rapport ”Djurindustrin och klimatet – EU blundar och förvärrar”. Den startade den svenska debatten om köttindustrins skuld i klimatförändringarna. Idag är det inte längre ovanligt att ifrågasätta köttätande, inte ens i EU-korridorerna.

– Köttindustrin står för en femtedel av världens klimatpåverkan, genom utsläpp av växthusgaser och genom skövling av skogar för odling av djurfoder, säger Jens. EU måste upphöra med stöden till köttindustrin. Och vi måste alla försöka att äta mindre kött.

Dagens globala handel bygger på billiga transporter över hela jorden. De bränner fossila bränslen och förstör klimatet. – Ansvarsfullt jordbruk och handel har svårt att konkurrera i det här systemet. Jag vill att det ska vara möjligt att bruka jorden utan att förbruka den.

Roger Falk 

Tidigare publicerad i Vänsterpress maj 2009  och på https://www.vguengl.org/showPage.php?ID=1940

 

Hanna Löfqvist – Vänsterpartiets nummer 2 på EU-valsedeln

Skrivet av Vänsterpartiet Västmanland den . Postad i Event.

Hanna Löfqvist är kandidat nr 2 på Vänsterpartiets lista till EU-parlamentet.

Ålder: 31 år

 Bor: Kista

Yrke: Kvinnopolitisk sekreterare

 

Vilka frågor tycker du är viktiga att driva i EU?

– Motstånd mot överstatlighet, försvar av svenska kollektivavtalsmodellen. Kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter. Jämställdhet samt behovet av att reglera den inre marknaden som nu sätter konkurrens före välfärd.

Slutspurt mot valet, hur har valrörelsen varit för dig hittills?

– Fullt ös sju dagar i veckan.

Vilka är de vanligaste frågorna du får?

– Varför ska man rösta, varför ska man rösta på dig och ditt parti.

Hur stort upplever du att intresset är från allmänheten?
– När man väl kommer till tals så har jag inte träffat på ngn som är ointresserad av valet eller EU-frågor.

Vad med EU upprör dig mest?

– Att det slår fast en viss politisk inriktning i sin lagstiftning.

Hur kan vi bidra till ökat jämställdhet i EU?

– Genom att finnas där som slipade feminister.

Kan man jobba med jämställdhet i ett så mansdominerat parlament?

– Ja, just därför är det extra viktigt att alltid föra in den feministiska dimensionen var helst man befinner sig.

Du har lyft frågan om att tillsätta en jämställdhetskommissionär, vad skulle det innebära?

– Att frågorna får högre prioritet och status.

Om du var jämställdhetskommissionär, vad skulle du göra då?

– Ställa till ett jävla liv!

Den bästa vården flyttar utom räckhåll för vanligt folk

Skrivet av Vänsterpartiet Västmanland den . Postad i Pressmeddelanden, Rikspolitik.

Jens Holm och Eva-Britt Svensson, medlemmar i GUE/NGL:

EU-parlamentet röstade den 23/4 ja till nya regler för gränsöverskridande sjukvård inom EU. De nya reglerna syftar till att göra det lättare att få vård i andra EU-länder, utan förhandstillstånd från det egna landets myndigheter.


– Tyvärr riskerar reglerna att bryta ner den sjukvård som finns till hands för vanliga svenskar, säger Eva-Britt Svensson (V), EU-parlamentariker. EU öppnar en gräddfil för relativt friska människor som har råd med resa och uppehälle för vård i andra länder. Den bästa vården koncentreras till vissa länder, och exempelvis äldre med stora vårdbehov och lite pengar blir hänvisade till en andra klassens vård på hemmaplan.
– Vi behöver samarbete mellan länder kring extra svåra diagnoser, säger Jens Holm (V), EU-parlamentariker. Men vi behöver inte en europeisk vårdmarknad där höginkomsttagare gynnas.

Vänsterpartiet hade föreslagit att förslaget skulle skickas tillbaka till det ansvariga utskottet i parlamentet, eftersom det var för dåligt.

 

Ulla Andersson kommenterar regeringens besked till kommunerna

Skrivet av Vänsterpartiet Västmanland den . Postad i Debattartiklar, Rikspolitik.

Vänsterpartiets ekonomisk-politiske talesperson, Ulla Andersson, kommenterar regeringens besked att betala ut ett engångsbelopp på 7 miljarder till kommuner och landsting.

– Konjunkturinstitutet har nyligen sagt att det behövs 14 miljarder för att upprätthålla samma kvalitet och verksamhet som idag. Det betyder att hälften kvarstår, så vad ska prioriteras bort? Barn, sjuka eller gamla?, säger Ulla Andersson (V), ekonomisk-politisk talesperson.

Regeringen meddelar också att de tillför 5 miljarder i form av generella stadsbidrag.

– Minskade skatteintäkter har påverkat ekonomin. Tillsammans med minskade statsbidrag har det varit förödande. Redan förra året gick 16 av 20 landsting back ekonomiskt. Det har inneburit jättestora besparingar på flera håll. Till exempel på Gotland försvinner 100 barnskötare nu, säger Ulla Andersson.

Den svenska ojämlika vården

Skrivet av Vänsterpartiet Västmanland den . Postad i Regionpolitik.

Under föregående vecka har olika medier uppmärksammat den ojämlika vården i Sverige. Nedan presenteras två artiklar, från ETC och Flamman.

Sämre vård för lågutbildade

2009-04-02

Idag får en lågutbildad ofta sämre vård än en högutbildad, enligt Sveriges kommuner och landsting. Samtidigt riskerar krisen och regeringens socialpolitik att öka klyftorna ytterligare, varnar Elina Linna (V).

– Det handlar om en blindhet och en ovilja att se hur saker och ting hänger ihop.

Två rapporter har den senaste tiden pekat på ojämlikheten i den svenska vården. Förra veckan skrev ETC om Socialstyrelsens folkhälsorapport, som bland annat visade att unga tjejer är de stora förlorarna när det gäller personlig hälsa. De lider i högre grad än tidigare av depressioner, ångestsymptom, oro och stress medan högutbildade män mår allt bättre.

– Det går inte att bortse från att sjukvården inte lyckas nå alla, sa Socialstyrelsens generaldirektör Lars- Erik Holm på en presskonferens.

Lika villkor gäller inte

I slutet av förra veckan presenterade även Sveriges kommuner och landsting (SKL) en kunskapsöversikt, Vård på (o)lika villkor, som på många sätt bekräftade Socialstyrelsens uppfattning. I den framkommer att socialt utsatta grupper i samhället får annorlunda eller sämre vård än mer välbeställda samhällsgrupper. Det handlar både om att låginkomsttagare och utlandsfödda inte söker vård fast de skulle behöva det, och att väl inne i vårdsystemet får höginkomsttagares vård kosta mer än andras.

– Det behövs mer kunskap om ojämlikheten och dess mekanismer. Den här sammanställningen blir ett bra bidrag för att kunna nå fram till den målsättning som är tydlig i hälso- och sjukvårdslagen, det vill säga vård på lika villkor, säger Anders Andersson, ledamot i SKL:s styrelse.

”Skrämmande”

I en tidigare och mycket omdiskuterad rapport har SKL även jämfört mäns och kvinnors olika förutsättningar inom vården och kommit fram till liknande slutsatser. Lågavlönade kvinnor är, precis som utlandsfödda, en grupp som riskerar sämre eller annorlunda vård än andra.

– Det är inte förvånande, men skrämmande, att det ser ut som det gör, säger Elina Linna (V), riksdagsledamot i socialutskottet. Hon varnar för att krisen i kombination med regeringens ”blinda” felprioriteringar kan komma att öka klyftorna ytterligare.

– Ojämlikheten i vården har funnits sedan länge, men regeringens politik, där vissa grupper gynnas på bekostnad av andra, i kombination med den ekonomiska krisen, kan förvärra situationen betydligt, säger hon.

Efterlyser forskning

Trots att oppositionspolitiker ser tydliga kopplingar mellan regeringens politik och den ökade ohälsan bland utsatta sociala grupper uttalar sig SKL försiktigt när det gäller orsaker bakom vårdskillnaderna. Dock efterfrågas mer forskning på området, i synnerhet vad gäller vårdens marknadsanpassning i relation till vård på lika villkor. Vården måste också bli mer utåtriktad, uppsökande och hälsofrämjande, hävdar författarna.

Maria Holm

Källa: https://www.etc.se/21039/saemre-vard-foer-lagutbildade/

 

 

Fattiga dör oftare av bröstcancer

Dödligheten i bröstcancer är dubbelt så hög för personer med låg inkomst, som för dem med hög. Och det finns fler ojämlikheter inom den svenska vården.

– Det kanske handlar om att få diagnosen för sent. En del kanske inte gör sin mammografi.

Det säger Marianne Granath, sektionschef vid Sveriges kommuner och landsting. Överlevnaden vid bröstcancer är 76 procent efter tio år bland dem med högst inkomster, men 35 procent bland dem med lägst inkomster.

– En sen diagnos kan vara en faktor, men det finns säkert många andra också. Det skulle man vilja titta vidare på.

En anledning kan vara att mammografi kostar pengar, tror Marianne Granath.

– Även om det inte är så mycket, så kan vara avgörande att det är en avgift på 150 eller 200 kronor.

Inte klart vad som är orsaker

Att få diagnosen sent kan alltså bidra till högre dödlighet för cancerpatienter. Men Marianne Granath understryker att rapporten inte klarlägger vilka orsaker som ligger bakom skillnader i vården.

Sveriges kommuner och landsting, SKL, har gjort en kunskapsöversikt kallad Vård på (o)lika villkor. Där ingår resultat från flera olika undersökningar.

– Det måste finnas något skäl till de här skillnaderna, säger Marianne Granath, som är sektionschef för avdelningen för vård och omsorg på SKL.

– En del handlar om att kommunicera, tänka på hur målgruppen ser ut och hur man kan jobba med det. Alla människor har ett eget ansvar, så sjukvården kan inte göra allt, men troligen kan den göra mer och bättre.

 Speglar samhället

Vården speglar samhället i stort, säger Marianne Granath, och dessutom så bekräftar SKL:s rapport något som till exempel Socialstyrelsen visat just i dagarna.

– Det är angelägen fråga. Enligt hälso- och sjukvårsdslagen ska alla ha god sjukvård på lika villkor.

Det måste antagligen till åtgärder både på ett politiskt plan och inom de enskilda verksamheterna, tror Granath.

– Jag hoppas skriften ska väcka tankar.

Andra skillnader inom vården i Sverige var regionala, även inom olika landsting, samt mellan patientgrupper med olika utbildningsnivå. Skillnader finns också mellan kvinnor och män som söker sig till vården. Men den slutsatsen är inte ny, utan fanns med redan i en rapport från SKL 2007.

– Där finns massor, säger Marianne Granath.

– Exempelvis när det gäller mediciner och bemötande. Ibland är det även till mäns nackdel, till exempel att man inte uppmärksammar mäns deprissioner.

Dramaserie i tv

För ett år sedan sände SVT en dramaserie, Om ett hjärta som orsakade debatt om hur olika män och kvinnor med hjärtproblem behandlas.

– Vår uppfattning är att det fortfarande råder skillnader mellan män och kvinnor, säger Marianne Granath på SKL. Säkert har det gjorts en del saker, men statistiken visar att det finns skillnader och saker som kan göras bättre.

Anders Andersson är kristdemokratisk ledamot i SKL:s styrelse.

– Kanske många vill tro att vi har en mer jämlik hälso- och sjukvård, efter årtionden med debatter runt folkhälsa och jämlikhet, än vad som visar sig finnas när man tittar bakom fasaden, säger han.

– Det behövs mer kunskap om ojämlikheten och dess mekanismer.

 Fokus:

Skriften från SKL visar också:

Vanliga sjukdomar som går att förebygga (hjärt- och kärlsjukdomar, astma, högt blodtryck) har betydligt högre dödlighet bland arbetslösa än bland tjänstemän.

Högutbildade får nyare och dyrare läkemedel än andra.

Låginkomsttagare söker inte vård när de behöver.

Väl inne i vårdapparaten kostar höginkomsttagares vård mer än andras.

Källa: SKL

Lena Malmberg

Källa: https://www.flamman.se/inrikes.php?id=6232