Skip to main content

Författare: Vänsterpartiet Västmanland

S+V: Alliansen tvingar vårdcentraler att bli privata

Vi vill tacka den moderatstyrda landstingsalliansen att den fullföljer investeringsplanerna som togs fram av den förra S+V-majoriteten i landstinget. Alla investeringar, från ny vårdbyggnad i Västerås till nationella sjukvårdsrådgivningen 1177, är resultatet av planer som Socialdemokraterna och Vänsterpartiet tog fram. Stora investeringar tar tid, ofta flera mandatperioder. Det är fint att den nuvarande moderatstyrda majoriteten ser nödvändigheten i att fullfölja dem.

Däremot finns det saker som den nuvarande majoriteten är skyldig till helt själv. Bland annat det misslyckade vårdvalet. Fri etablering för vårdföretag skulle ge västmanlänningarna fler fasta familjeläkare lovade alliansen inför valet. Vad blev resultatet? Jo, färre vårdcentraler och färre fasta familjeläkare än innan. Kostnaderna för inhyrd personal har ökat markant. Enligt budgetprognosen gör sjukvården i år ett underskott på 76 miljoner kronor.

Eftersom går trögt att förmå privata vårdföretag att öppna nya vårdcentraler, tvångsprivatiserar nu alliansen landstingsdrivna vårdcentraler. Motiveringen är mångfald. Först ut är Sala Norra, trots att varken personal eller befolkning vill att deras vårdcentral ska säljas ut. Vilken vårdcentral står sedan på tur? Oxbacken, eller Norberg? Eller ska delar av Centrallasarettet säljas ut? Psykiatrin eller mammografin? I Alliansens mångfaldslandsting blir snart hela sjukhuset en vårdgalleria.

Vi från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet påtalade bristerna i ersättningssystemet i vårdvalet från början. Det missgynnar vårdcentraler i socialt utsatta områden och där ohälsan är högre. Det är bra att landstingsalliansen nu rättar till sina misstag, men det räcker inte.

Vi vill att vårdcentralerna prioriterar hälsofrämjande arbete. Det ska utgå särskild ersättning till vårdcentraler som arbetar förebyggande.

Det måste bli lättare att få hjälp mot psykisk ohälsa. Alla vårdcentraler ska ha tillgång till exempelvis psykolog, kurator/beteendevetare. Dit ska man kunna komma utan remiss.

Vi kräver att alla vårdcentraler, oavsett om de drivs privat eller i landstingets regi, ska vara skyldiga att redovisa hur skattebetalarnas pengar används. Vinster ska återinvesteras i verksamheten och inte hamna i utländska skatteparadis.

Vi kommer alltid hålla fast vid att sjukvården ska ges efter behov och betalas gemensamt via skatten. Landstingsalliansen säger i sitt inlägg att sjukvården i huvudsak ska betalas via skatten och ingenting om att den ska ges efter behov. Alliansen öppnar för privata plånboks- och försäkringslösningar. Den som betalar för sig ska kunna köpa sig förbi köerna. Det kommer vi från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet aldrig att acceptera.

Oppositionen befarar att färre får röntgen

Vad förändringarna i ersättningssystemet till Vårdval Västmanland kostar har inte utretts. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet kräver en ekonomisk konsekvensanalys.
– Majoriteten skjuter inte till några mer pengar. Vi i oppositionen har hela tiden hävdat att närsjukvården måste få mer resurser. Den går redan idag med ett stort underskott. Risken är att de förändringar som nu föreslås bara blir ett slag i tomma luften, säger Denise Norström (S), oppositionslandstingsråd.

I dag tar landstingsstyrelsen ställning till en rad förändringar i ersättningssystemet till vårdcentralerna. Landstingsfullmäktige tar beslutet 21 oktober.

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har sedan Vårdval Västmanland infördes påtalat bristerna i ersättningen. Vårdcentraler i socialt utsatta områden där befolkningen har högre ohälsa missgynnas. Nu ska ersättningen göras om så att den blir mer rättvis.

– Det är bra att den borgerliga landstingsmajoriteten äntligen tagit sitt förnuft till fånga och gör om ersättningen. Men det finns andra saker som är tveksamma och som man inte har utrett konsekvenserna av. Till exempel vad det innebär att vårdcentralerna själva ska stå för kostnaderna för röntgenundersökningar, säger Juha Rundgren (V) oppositionslandstingsråd.

S och V befarar att det kan leda till att färre patienter skickas till röntgen eftersom vårdcentralerna kan spara pengar på det. Liknande problem fanns tidigare när det gällde sjukgymnastik.

S och V kräver också att

– Kraven på telefontillgänglighet skärps. Många äldre har problem med knapptelefoner och call-backsystem.

– Att vårdcentralerna ska prioritera hälsofrämjande arbete. Särskild ersättning ska utgå till vårdcentraler som arbetar förebyggande.

– Landstinget ska kunna styra etableringarna av vårdcentraler dit de bäst behövs. Det ska vara valfrihet för patienterna, inte företagen.

– Alla vårdcentraler oavsett om de drivs privat eller i landstingets regi ska vara skyldiga att redovisa hur skattebetalarnas pengar används.

Karin Thorborg (V): Flygplatsen är ingen smart idé

Nyligen har vi i VLT kunnat ta del av den utredning som Socialdemokraterna beställt angående Västerås flygplats: den visar att flygplatsen går med stor förlust – cirka 100 miljoner per mandatperiod. Dessutom är det bara cirka 5 procent av resenärerna som är västeråsare och endast var tionde resa är en tjänsteresa. Våra skattepengar går alltså i hög utsträckning till andra än västeråsare.

De politiker som vill ta ett seriöst ansvar för skattepengarna och för framtidens klimatpåverkan måste våga inse att flygplatsen inte är någon smart idé. Satsningar på flyget är inte förenliga med en trafiklösning som innebär att vi kan öka det kollektiva resandet och minska de fossila utsläppen.

Detta är ju inget nytt. Ändå har man hittills inte tagit konsekvenserna och beslutat om nedläggning. Allt tal om att föra en miljövänlig politik faller platt. I stället för att fortsätta avsätta pengar till en förlustaffär och miljöbov borde man satsa på att förbättra kollektivtrafiken och göra den billigare. Det gynnar både miljön och jämställdheten. Alla skulle få billigare, snabbare och tätare kollektivtrafiktrafik men eftersom det främst är pensionärer, ungdomar och kvinnor som åker VL-buss så skulle de gynnas mest. Dessa grupper har alla genomsnittligt lägre inkomster.

Ett månadskort på bussen är en dryg utgift för många. Det skulle gå att sänka kostnaderna rejält om man slapp subventionera flyget. Turtätheten och linjesträckningarna för busstrafiken går också att förbättra väsentligt. Genom att kraftigt subventionera priserna och öka tillgängligheten skulle säkerligen också nya grupper attraheras och börja åka buss i stället för att ta bilen. Minskad bilism leder till miljöförbättringar men bidrar också till ökad trafiksäkerhet. Det är ytterligare ett argument för att förbättra kollektivtrafiken.

För Vänsterpartiet är kollektivtrafiken en viktig fråga. Vi kommer att arbeta aktivt med denna under hösten och tydliggöra de vinster vi kan ta hem genom att lägga ner flygplatsen och satsa på kollektivtrafiken i stället.

Det går inte i längden att tala om att föra en miljövänlig politik men agera åt motsatt håll. Eftervärldens dom kan bli hård! 

Motion – Utred om vårdgarantin har en baksida

Införandet av vårdgarantin har lett till mycket bra. Vård i rätt tid är en viktig del av vård efter behov. Delar av vården har även behövt fokusera på att effektivisera sina inre processer samt bättre se medborgarna och patienterna. Men varje fråga man prioriterar leder till att man prioriterar ner något annat. Det finns risker att lägre prioriterade patienter får vård före patienter med större behov. Därför tycker vi det är vik-tigt att man nu breddar fokus inom hälso- och sjukvården till att titta på det som möjligen prioriterats bort genom vårdgarantiarbetet.

Från sjukvårdspersonal, patientorganisationer och forskarhåll har vi hört varningar om att vårdgarantin eventuellt har en baksida. Allt starkare röster vänder sig mot det "trubbiga" att 90 dagar för nästan alla grupper inte är vård efter behov. I Socialstyrelsens rapport varnas det i ganska starka ordalag för undanträngning. Exempel på problem som vårdgarantin kan ha skapat:

 

  • Garantitiden på 90 dagar riskerar leda till att var i kön en patient står påverkar när patienten får mottagning eller behandling.
  • Utredningstider riskerar att förlängas till följd av fokus på nybesök och behandling.
  • Kvantifierbara åtgärder och snabba behandlingar riskerar att prioriteras, och patienter med kroniska sjukdomar eller behov återbesök och rehabilitering istället prioriteras ned.
  • Fokus på produktivitet och korta vårdtider för att klara vårdgarantin riskerar att göra att omvårdnaden blir lidande genom överbeläggningar och stress.
  • Fokus på genomströmning riskerar att leda till att patienter skrivs ut för tidigt, så att den kommunala hemsjukvården inte kan ta hand om dem, vilket riskerar återinskrivningar.
  • Felprioriteringar genom att de som aktivt söker sig till andra vårdgivare får snabbare vård.

 

Med anledning av ovanstående yrkar vi:

 – Att Landstinget Västmanland får i uppdrag att göra en kartläggning av målkonflikter mellan vård efter behov kontra vårdgarantin i enlighet med ovanstående formuleringar, för att säkra vård efter behov.

 Juha Rundgren (V)

Motion om utredning av handlingsplan och strategier mot hot och våld i nära relationer

Hot och våld i nära relationer är ett stort problem som samhället brottats med under många år. Det har gjorts flertal olika insatser från såväl ideella organisationer som offentliga myndigheter utan att vi kommit så mycket närmare en förbättring.

 En omfattande forskning både nationellt och internationellt pekar mycket tydligt på att hot och våld i nära relationer får omfattande och långtgående konsekvenser för samtliga inblandade, inte minst ur ett hälsoperspektiv. Trots det saknar än idag många kommuner och landsting handlingsplaner och strategier för att bemöta de människor som befinner sig i denna svåra situation.

I december 2007 startade Kvinnofridslinjen som drivs av den statliga myndigheten Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK). På ett nationellt telefonnummer kan kvinnor och närstående få råd och stöd om var de ska vända sig vidare för att få hjälp. Likaså finns en webbsida som ger råd och vägledning. NCK har även en klinisk enhet som finns på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Uppsala landsting har dragit nytta av NCK och med deras hjälp skapat en kraftfull handlingsplan och strategi för att hantera människor som befinner sig i denna svåra situation.

Ur ett hälsoperspektiv är det förödande för människor som lever i en familj/relation där hot och våld förekommer. Samtliga inblandade blir lidande under lång tid, inte sällan under flera år. I allra värsta fall kan det leda till dödlig utgång. Det krävs kunskap, tydliga handlingsplaner och genomtänkta strategier för att landstingets personal ska kunna möta, upptäcka, agera och hjälpa patienter och anhöriga.

 

Med anledning av ovanstående yrkar vi:

 – Att landstingsfullmäktige skall tillsätta en utredning för att ta fram en handlingsplan mot hot och våld i nära relationer.

                                                        

Lotta Johansson Arnqvist (V)

Juha Rundgren (V)

Annica Lindholm (V)

 Hans Jansson (V)