Skip to main content

År: 2009

De rödgröna vill skapa fond för småföretag

Den rödgröna oppositionen är överens om att inrätta en särskild riskkapitalfond för små och medelstora företag. Pengarna till fonden ska komma genom att statliga Vattenfall tvingas till en extra utdelning på fem miljarder kronor.

Socialdemokraterna vill dessutom inrätta ett särskilt avdrag för dem som är beredda att satsa riskkapital på nya företag. Förslagen kommer att presenteras i samband med att S, V och MP lägger fram sina skuggbudgetar på tisdag, erfar DN.
Riskkapitalfonden som de rödgröna partierna enats om ska ha särskilt fokus på små och medelstora företag. Två områden som ska prioriteras är miljöteknikbranschen och delar av tjänstesektorn.
Fondens startkapital ska hämtas från den vinstrika statliga kraftjätten Vattenfall. Förra året gjorde Vattenfall en vinst på 23,5 miljarder kronor före skatt. Aktieutdelningen till staten var 6,9 miljarder.
Nu vill S, V och MP att Vattenfall ska dela ut ytterligare fem miljarder kronor för att skapa den nya riskkapitalfonden.
Är det aktuellt med ytterligare utdelningar från Vattenfall?
– Det är alldeles för tidigt att säga men blir det ett lyckat utfall av det här och man ser att det finns behov av mer får man diskutera det, säger Kent Persson, riksdagsledamot för V.
Beskedet om fonden kan ses som en framgång för Vänsterpartiet som hade med förslaget senast i sin tilläggsbudget i början av året.
Socialdemokraterna kommer i sin skuggbudget också att gå fram med ett eget förslag om riskkapitalavdrag för den som investerar i ett nytt företag. I korthet innebär avdraget att den som satsar pengar i ett nystartat företag kan få dra av upp till 20 procent av investeringen. Maxbelopp för avdraget är satt till 100 000 kronor. Totalt avsätter S 500 miljoner kronor för ett temporärt stöd under 2010.
Alliansregeringen tillsatte tidigare en utredning som skulle se över möjligheterna att införa ett riskkapitalavdrag. Utredningen blev klar i våras men någon proposition har ännu inte lämnats till riksdagen.

S+V: Alliansen tvingar vårdcentraler att bli privata

Vi vill tacka den moderatstyrda landstingsalliansen att den fullföljer investeringsplanerna som togs fram av den förra S+V-majoriteten i landstinget. Alla investeringar, från ny vårdbyggnad i Västerås till nationella sjukvårdsrådgivningen 1177, är resultatet av planer som Socialdemokraterna och Vänsterpartiet tog fram. Stora investeringar tar tid, ofta flera mandatperioder. Det är fint att den nuvarande moderatstyrda majoriteten ser nödvändigheten i att fullfölja dem.

Däremot finns det saker som den nuvarande majoriteten är skyldig till helt själv. Bland annat det misslyckade vårdvalet. Fri etablering för vårdföretag skulle ge västmanlänningarna fler fasta familjeläkare lovade alliansen inför valet. Vad blev resultatet? Jo, färre vårdcentraler och färre fasta familjeläkare än innan. Kostnaderna för inhyrd personal har ökat markant. Enligt budgetprognosen gör sjukvården i år ett underskott på 76 miljoner kronor.

Eftersom går trögt att förmå privata vårdföretag att öppna nya vårdcentraler, tvångsprivatiserar nu alliansen landstingsdrivna vårdcentraler. Motiveringen är mångfald. Först ut är Sala Norra, trots att varken personal eller befolkning vill att deras vårdcentral ska säljas ut. Vilken vårdcentral står sedan på tur? Oxbacken, eller Norberg? Eller ska delar av Centrallasarettet säljas ut? Psykiatrin eller mammografin? I Alliansens mångfaldslandsting blir snart hela sjukhuset en vårdgalleria.

Vi från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet påtalade bristerna i ersättningssystemet i vårdvalet från början. Det missgynnar vårdcentraler i socialt utsatta områden och där ohälsan är högre. Det är bra att landstingsalliansen nu rättar till sina misstag, men det räcker inte.

Vi vill att vårdcentralerna prioriterar hälsofrämjande arbete. Det ska utgå särskild ersättning till vårdcentraler som arbetar förebyggande.

Det måste bli lättare att få hjälp mot psykisk ohälsa. Alla vårdcentraler ska ha tillgång till exempelvis psykolog, kurator/beteendevetare. Dit ska man kunna komma utan remiss.

Vi kräver att alla vårdcentraler, oavsett om de drivs privat eller i landstingets regi, ska vara skyldiga att redovisa hur skattebetalarnas pengar används. Vinster ska återinvesteras i verksamheten och inte hamna i utländska skatteparadis.

Vi kommer alltid hålla fast vid att sjukvården ska ges efter behov och betalas gemensamt via skatten. Landstingsalliansen säger i sitt inlägg att sjukvården i huvudsak ska betalas via skatten och ingenting om att den ska ges efter behov. Alliansen öppnar för privata plånboks- och försäkringslösningar. Den som betalar för sig ska kunna köpa sig förbi köerna. Det kommer vi från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet aldrig att acceptera.

Oppositionen befarar att färre får röntgen

Vad förändringarna i ersättningssystemet till Vårdval Västmanland kostar har inte utretts. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet kräver en ekonomisk konsekvensanalys.
– Majoriteten skjuter inte till några mer pengar. Vi i oppositionen har hela tiden hävdat att närsjukvården måste få mer resurser. Den går redan idag med ett stort underskott. Risken är att de förändringar som nu föreslås bara blir ett slag i tomma luften, säger Denise Norström (S), oppositionslandstingsråd.

I dag tar landstingsstyrelsen ställning till en rad förändringar i ersättningssystemet till vårdcentralerna. Landstingsfullmäktige tar beslutet 21 oktober.

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har sedan Vårdval Västmanland infördes påtalat bristerna i ersättningen. Vårdcentraler i socialt utsatta områden där befolkningen har högre ohälsa missgynnas. Nu ska ersättningen göras om så att den blir mer rättvis.

– Det är bra att den borgerliga landstingsmajoriteten äntligen tagit sitt förnuft till fånga och gör om ersättningen. Men det finns andra saker som är tveksamma och som man inte har utrett konsekvenserna av. Till exempel vad det innebär att vårdcentralerna själva ska stå för kostnaderna för röntgenundersökningar, säger Juha Rundgren (V) oppositionslandstingsråd.

S och V befarar att det kan leda till att färre patienter skickas till röntgen eftersom vårdcentralerna kan spara pengar på det. Liknande problem fanns tidigare när det gällde sjukgymnastik.

S och V kräver också att

– Kraven på telefontillgänglighet skärps. Många äldre har problem med knapptelefoner och call-backsystem.

– Att vårdcentralerna ska prioritera hälsofrämjande arbete. Särskild ersättning ska utgå till vårdcentraler som arbetar förebyggande.

– Landstinget ska kunna styra etableringarna av vårdcentraler dit de bäst behövs. Det ska vara valfrihet för patienterna, inte företagen.

– Alla vårdcentraler oavsett om de drivs privat eller i landstingets regi ska vara skyldiga att redovisa hur skattebetalarnas pengar används.

Karin Thorborg (V): Flygplatsen är ingen smart idé

Nyligen har vi i VLT kunnat ta del av den utredning som Socialdemokraterna beställt angående Västerås flygplats: den visar att flygplatsen går med stor förlust – cirka 100 miljoner per mandatperiod. Dessutom är det bara cirka 5 procent av resenärerna som är västeråsare och endast var tionde resa är en tjänsteresa. Våra skattepengar går alltså i hög utsträckning till andra än västeråsare.

De politiker som vill ta ett seriöst ansvar för skattepengarna och för framtidens klimatpåverkan måste våga inse att flygplatsen inte är någon smart idé. Satsningar på flyget är inte förenliga med en trafiklösning som innebär att vi kan öka det kollektiva resandet och minska de fossila utsläppen.

Detta är ju inget nytt. Ändå har man hittills inte tagit konsekvenserna och beslutat om nedläggning. Allt tal om att föra en miljövänlig politik faller platt. I stället för att fortsätta avsätta pengar till en förlustaffär och miljöbov borde man satsa på att förbättra kollektivtrafiken och göra den billigare. Det gynnar både miljön och jämställdheten. Alla skulle få billigare, snabbare och tätare kollektivtrafiktrafik men eftersom det främst är pensionärer, ungdomar och kvinnor som åker VL-buss så skulle de gynnas mest. Dessa grupper har alla genomsnittligt lägre inkomster.

Ett månadskort på bussen är en dryg utgift för många. Det skulle gå att sänka kostnaderna rejält om man slapp subventionera flyget. Turtätheten och linjesträckningarna för busstrafiken går också att förbättra väsentligt. Genom att kraftigt subventionera priserna och öka tillgängligheten skulle säkerligen också nya grupper attraheras och börja åka buss i stället för att ta bilen. Minskad bilism leder till miljöförbättringar men bidrar också till ökad trafiksäkerhet. Det är ytterligare ett argument för att förbättra kollektivtrafiken.

För Vänsterpartiet är kollektivtrafiken en viktig fråga. Vi kommer att arbeta aktivt med denna under hösten och tydliggöra de vinster vi kan ta hem genom att lägga ner flygplatsen och satsa på kollektivtrafiken i stället.

Det går inte i längden att tala om att föra en miljövänlig politik men agera åt motsatt håll. Eftervärldens dom kan bli hård! 

Motion – Utred om vårdgarantin har en baksida

Införandet av vårdgarantin har lett till mycket bra. Vård i rätt tid är en viktig del av vård efter behov. Delar av vården har även behövt fokusera på att effektivisera sina inre processer samt bättre se medborgarna och patienterna. Men varje fråga man prioriterar leder till att man prioriterar ner något annat. Det finns risker att lägre prioriterade patienter får vård före patienter med större behov. Därför tycker vi det är vik-tigt att man nu breddar fokus inom hälso- och sjukvården till att titta på det som möjligen prioriterats bort genom vårdgarantiarbetet.

Från sjukvårdspersonal, patientorganisationer och forskarhåll har vi hört varningar om att vårdgarantin eventuellt har en baksida. Allt starkare röster vänder sig mot det "trubbiga" att 90 dagar för nästan alla grupper inte är vård efter behov. I Socialstyrelsens rapport varnas det i ganska starka ordalag för undanträngning. Exempel på problem som vårdgarantin kan ha skapat:

 

  • Garantitiden på 90 dagar riskerar leda till att var i kön en patient står påverkar när patienten får mottagning eller behandling.
  • Utredningstider riskerar att förlängas till följd av fokus på nybesök och behandling.
  • Kvantifierbara åtgärder och snabba behandlingar riskerar att prioriteras, och patienter med kroniska sjukdomar eller behov återbesök och rehabilitering istället prioriteras ned.
  • Fokus på produktivitet och korta vårdtider för att klara vårdgarantin riskerar att göra att omvårdnaden blir lidande genom överbeläggningar och stress.
  • Fokus på genomströmning riskerar att leda till att patienter skrivs ut för tidigt, så att den kommunala hemsjukvården inte kan ta hand om dem, vilket riskerar återinskrivningar.
  • Felprioriteringar genom att de som aktivt söker sig till andra vårdgivare får snabbare vård.

 

Med anledning av ovanstående yrkar vi:

 – Att Landstinget Västmanland får i uppdrag att göra en kartläggning av målkonflikter mellan vård efter behov kontra vårdgarantin i enlighet med ovanstående formuleringar, för att säkra vård efter behov.

 Juha Rundgren (V)