Därför är jag vänsterpartist

Jag vet hur det är att växa upp i ett hem där pengarna bara räcker till det nödvändigaste. Där det aldrig var tal om någon skidresa med familjen utan där vi istället åkte sopsäck i närmsta backe. Där kläderna kom från grannen och tjock-tv:n från farmor. Där fantasi och uppfinningsrikedom underlättade för att ha ett bra liv. Men det var också ett hem där dörren alltid stod öppen för andra människor, oavsett om det var barnfamiljen som just hade kommit från Eritrea eller personen som tänkt ta sitt liv. Mitt ursprung har lärt mig att alla inte har samma förutsättningar. Den som kommer från ett annat land, som min pappa, eller den som kämpar mot patriarkala strukturer som min mamma, möter större svårigheter. Trots det har jag kunnat studera, arbeta med saker som intresserar mig, engagera mig politiskt och dessutom bli mamma till fyra barn. Den möjligheten finns bara i ett jämlikt samhälle, ett samhälle som styrs utifrån tankar om gemenskap och solidaritet, snarare än splittring och egoism.