Skip to main content

Rödgröna om Tjänstedirektivet: regeringen urholkar återigen svenska modellen

Idag justerade riksdagens Näringsutskott regeringens förslag om att införa det så kallade Tjänstedirektivet i Sverige. Förslaget syftar till att underlätta tjänstehandel mellan EU:s medlemsstater. Men regeringens förslag innebär bland annat att utländska företag som är i Sverige tillfälligtvis inte behöver förhandla med svenska fackföreningar i Sverige. Genom att tvinga svenska fackföreningar att åka till andra EU-länder om man vill förhandla om avtal, schysta löner och anställningsvillkor eller arbetsmiljö, undergrävs den svenska modellen. Det menar Socialdemokraterna, Miljöpartiet de Gröna och Vänsterpartiet i en gemensam motion.

Idag justerade riksdagens Näringsutskott regeringens förslag om att införa det så kallade Tjänstedirektivet i Sverige. Förslaget syftar till att underlätta tjänstehandel mellan EU:s medlemsstater. Men regeringens förslag innebär bland annat att utländska företag som är i Sverige tillfälligtvis inte behöver förhandla med svenska fackföreningar i Sverige. Genom att tvinga svenska fackföreningar att åka till andra EU-länder om man vill förhandla om avtal, schysta löner och anställningsvillkor eller arbetsmiljö, undergrävs den svenska modellen. Det menar Socialdemokraterna, Miljöpartiet de Gröna och Vänsterpartiet i en gemensam motion.

– Vi vill ha en rörligare – inte en rörigare – arbetsmarknad. Tjänstedirektivet kan bidra till ökade möjligheter för svenska företag och nya jobb i den viktiga tjänstesektorn. Tjänsteexporten inom EU har en stor potential att växa. Tjänstedirektivet kan bidra till ökad rörlighet och integrering av tjänstesektorn i EU. Det är av stor betydelse för ökad konkurrenskraft, tillväxt och nya jobb i Sverige och övriga EU. Men för att handeln med tjänster skall fungera är det viktigt att olika länders modeller på arbetsmarknaden respekteras. Regeringens förslag påverkar arbetsrätten och bidrar till förnyad oklarhet om kollektivavtalens ställning, säger Carina Adolfsson Elgestam (S), ledamot i Näringsutskottet.

– Regeringens linje innebär att fackföreningarnas rätt till förhandling kränks. Detta riskerar hela kollektivavtalsmodellen. Det måste även fortsättningsvis finnas en behörig företrädare för utländska företag och näringsidkaren på plats i Sverige som är behörig att förhandla med facket. Det är inte rimligt att svenska fackliga företrädare måste åka till andra EU-länder för att förhandla om löner och arbetsmiljö varje gång ett utländskt företag är här tillfälligt. Detta är avgörande för att kollektivavtalsmodellen ska fungera i praktiken, säger Per Bolund (MP).

– Återigen ser vi hur högerregeringen säger sig värna den svenska arbetsmarknadsmodellen, men agerar i rakt motsatt riktning. Med de små stegens tyranni undergrävs den svenska modellen för schysta löner och villkor. Vi föreslår därför att det även framöver ska vara praktiskt möjligt för fackföreningarna att förhandla med de utländska företag som bedriver verksamhet i Sverige. Det måste tydligt framgå att arbetsrätten inte ska påverkas, säger Kent Persson (V).

Ulla Andersson: Regeringen måste ta sitt ansvar

Sveriges kommuner och landsting har förbundit sig att medfinansiera statlig infrastruktur för sammanlagt 30 miljarder kronor. Det visar en sammanställning som organisationen Sveriges Kommuner och Landsting har gjort.

– Det är oacceptabelt att regeringen på detta sätt vältrar över statens ansvar på kommuner och landsting. Visst behöver vi göra nationella satsningar på infrastruktur, men kostnaden ska tas där ansvaret ligger, hos staten, säger Vänsterpartiets ekonomiskpolitiska talesperson Ulla Andersson.


För att klara sina stora åtaganden för medfinansiering av Citybanan och andra nationella infrastrukturinvesteringar tvingas kommuner och landsting skuldsätta sig. När räntor och amorteringar ska betalas blir det mindre pengar över till kommunernas och landstingens kärnverksamhet.
– Den ekonomiska situationen för landets kommuner och landsting är redan idag mycket svår. Detta riskerar att leda till ytterligare försämringar i skolan, vården och omsorgen. Regeringen säger sig vilja värna välfärdens kärna, men deras handlingar talar ett annat språk.

 

Eva-Britt till Bryssel!

Nu är europaparlamentsvalet avklarat och det är klart att Vänsterpartiet får ett mandat i Bryssel, vilket kommer att representeras av Vänsterpartiets första namn: Eva-Britt Svensson. Vi får nu se om Eva-Britt fortsätter som vice ordförande i Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män och som vice ordförande i partigruppen GUE/NGL.

 

För att läsa mer om valresultatet, gå in på www.val.se

Vad gör Vänsterpartiet i EU-parlamentet?

Eva-Britt Svensson har arbetat i EU-parlamentets vänstergrupp GUE/NGL sen förra valet 2004. Jens Holm efterträdde Jonas Sjöstedt 2006. De har gjort viktiga insatser mot gubbväldet, för klimatet och för kollektivavtalen.

I EU härskar männen. 70 procent av parlamentets ledamöter är män. 18 av 27 kommissionärer är män, och de sitter dessutom på de viktigaste posterna. 24 av 27 domare i EUs mäktiga domstol är män. 

– Visserligen finns något fler kvinnor på mäktiga poster än på 1940-talet när fröet till EU såddes, säger Eva-Britt Svensson. Men det har kommit en motreaktion från konservativa krafter. Högern i parlamentet och påven i Rom ifrågasätter aborträtten, och tycker att kvinnor ska vara hemma vid spisen.  

2008 lyckades Eva-Britt få parlamentet med sig på att de enahanda könsrollerna i reklamen förminskar människor till objekt, och att de bidrar till att skapa förutsättningar för våld och kränkningar. Nyligen fick hon parlamentet att stödja FN:s kampanj Say NO to Violence against Women. Kampanjen drivs av FN:s kvinnoorganisation UNIFEM och dess goodwill-ambassadör Nicole Kidman.  

Lavaldomen var en inbjudan till konkurrens med allt uslare löner. EG-domstolen sa att löntagarna inte får försvara principen om lika lön för lika arbete med blockad och strejk. Resultatet blir svagare fackförbund och lönedumpning.

– Domstolen dömer efter EU:s fördrag. Därför måste vi kräva garantier i fördraget för löntagarnas rättigheter.   Eva-Britt var med om att stoppa hamndirektivet, ett antifackligt förslag om att avreglera tjänster i hamnarna. Hon skrev ett viktigt yttrande i frågan, och lyckades samla ett tvärpolitiskt motstånd mot direktivet. I omröstningen stoppades förslaget definitivt.

Hon drev också igenom ett förbud mot handel med hund- och kattpäls i EU. Sådan päls kommer ofta från djur som fångats och flåtts under mycket plågsamma förhållanden.

Vänstern tycker att liv är viktigare än pengar. Den viktigaste miljöfrågan just nu är klimatet, tycker Jens Holm.

– Jag vill att EU-länderna ska ge ett massivt klimatbistånd till utvecklingsländer, säger Jens. De ska de ha den rika världens stöd när de vill bygga upp sina ekonomier utan att förstöra klimatet. 2007 kom Jens rapport ”Djurindustrin och klimatet – EU blundar och förvärrar”. Den startade den svenska debatten om köttindustrins skuld i klimatförändringarna. Idag är det inte längre ovanligt att ifrågasätta köttätande, inte ens i EU-korridorerna.

– Köttindustrin står för en femtedel av världens klimatpåverkan, genom utsläpp av växthusgaser och genom skövling av skogar för odling av djurfoder, säger Jens. EU måste upphöra med stöden till köttindustrin. Och vi måste alla försöka att äta mindre kött.

Dagens globala handel bygger på billiga transporter över hela jorden. De bränner fossila bränslen och förstör klimatet. – Ansvarsfullt jordbruk och handel har svårt att konkurrera i det här systemet. Jag vill att det ska vara möjligt att bruka jorden utan att förbruka den.

Roger Falk 

Tidigare publicerad i Vänsterpress maj 2009  och på https://www.vguengl.org/showPage.php?ID=1940

 

Den bästa vården flyttar utom räckhåll för vanligt folk

Jens Holm och Eva-Britt Svensson, medlemmar i GUE/NGL:

EU-parlamentet röstade den 23/4 ja till nya regler för gränsöverskridande sjukvård inom EU. De nya reglerna syftar till att göra det lättare att få vård i andra EU-länder, utan förhandstillstånd från det egna landets myndigheter.


– Tyvärr riskerar reglerna att bryta ner den sjukvård som finns till hands för vanliga svenskar, säger Eva-Britt Svensson (V), EU-parlamentariker. EU öppnar en gräddfil för relativt friska människor som har råd med resa och uppehälle för vård i andra länder. Den bästa vården koncentreras till vissa länder, och exempelvis äldre med stora vårdbehov och lite pengar blir hänvisade till en andra klassens vård på hemmaplan.
– Vi behöver samarbete mellan länder kring extra svåra diagnoser, säger Jens Holm (V), EU-parlamentariker. Men vi behöver inte en europeisk vårdmarknad där höginkomsttagare gynnas.

Vänsterpartiet hade föreslagit att förslaget skulle skickas tillbaka till det ansvariga utskottet i parlamentet, eftersom det var för dåligt.