Ida Gabrielsson valdes till förbundsordförande för Ung Vänster vid kongressen i Lidköping 20-23 oktober 2005. Kongressen fastslog också ungdomsförbundets prioriteringar inför valrörelsen 2006, antog en verksamhetsplan och gjorde revideringar i principprogrammet.
Ung Vänsters kongress i Lidköping är nu avslutad. Kongressen har antagit en valplattform som slår fast de politiska prioriteringarna för förbundets arbete i valrörelsen 2006. En verksamhetsplan för förbundets politiska och organisatoriska arbete de närmaste åren antogs också, liksom revideringar i principprogrammet.

Ida Gabrielsson från Sandviken utsågs enhälligt till ny förbundsordförande. Hon efterträder Tove Fraurud.

En förbundsstyrelse med tolv ordinarie ledamöter och sex suppleanter valdes också. Åtta av de ordinarie ledamöterna och tre av suppleanterna är tjejer. Fyra av de ordinarie ledamöterna och tre av suppleanterna är killar.

Ledamöter:
Erik Berg, Göteborg & Bohuslän
Elisabeth Biström, Västerbotten
Tora Breitholtz, Storstockholm
Torun Carrfors, Värmland
Anna Herdy, Storstockholm
Elin Johnson, Storstockholm
Joel Karlsson, Norrbotten
Jonas Lindberg, Storstockholm
Clara Lindblom, Storstockholm
Thaher Pelaseyed, Göteborg & Bohuslän
Paloma Nordling-Blanco, Skåne
Ida Regin, Västerbotten

Suppleanter:
Barry Cogburn, Norrbotten
Nooshi Dadgostar, Göteborg & Bohuslän
Sara Lindberg, Skåne
Olle Lundberg, Storstockholm
Jenny Grannas, Norrbotten
Mikael Pettersson, Skåne

Vi erkänner. Vi lyckades inte i vårt försök att ta en genväg i amnestifrågan genom att driva förslaget i budgetförhandlingarna. Men vi har inte lagt oss för socialdemokraterna i flyktingpolitiken. Vi har inte backat från vårt krav om att genomföra en amnesti i anslutning till att den nya asylprocessen börjar gälla den 31 mars 2006.
Vi visste från början att det skulle bli mycket svårt att få igenom amnestikravet i budgetförhandlingarna. Att förhandla med socialdemokraterna om asyl- och flyktingpolitiken är många gånger som att tala med en vägg.

Vi är besvikna över resultatet men vårt parti har valt att ändå ställa sig bakom budgeten. Vi är övertygade om att ett sprucket budgetsamarbete inte hade lett till en mer human flyktingpolitik, och vi vet att det definitivt inte hade lett till en amnesti.

Om vi hade brutit samarbetet hade socialdemokraterna lagt fram sin budget själva. Den budgetlag vi har att rätta oss efter säger att hela budgeten ska tas i ett klubbslag. Det innebär att det inte är möjligt att säga nej till delar av den och ja till andra. Vi har alltså att ta ställning till helheten. Att det var möjligt för oss att ställa oss bakom budgetöverenskommelsen, beror enbart på att vänsterpartiet trots allt lyckades få igenom vissa viktiga förbättringar i budgeten på flyktingområdet.

Det är också viktigt att komma ihåg att när vi förra hösten lyckades övertyga socialdemokraterna om att lägga ner Utlänningsnämnden hade vi drivit frågan i budgetförhandlingar under tre år. Och då hade vi en majoritet av riksdagen bakom oss. När det gäller kravet på en allmän flyktingamnesti har socialdemokraterna valt att återigen bilda järnaxel med moderaterna. Men vi ger inte upp. Amnestifrågan lever.

På onsdag röstar riksdagen om den motion som kräver en flyktingamnesti. Bakom motionen står alla riksdagens partier utom moderaterna och socialdemokraterna. Därför pågår nu ett mycket viktigt arbete i hela landet för att förmå socialdemokratiska och moderata riksdagsledamöter att gå emot partipiskan, att rösta med sitt samvete och stödja motionen. Vi vet att det finns socialdemokrater och moderater som tycker som vi. Nu gäller det för dem att våga stå för det – och för deras partier att låta dem stå för det. Varför inte tillåta fri röstning?

Ni vet säkert att vänsterpartiet tillhör dem som starkast av alla riksdagens partier kämpar för en solidarisk flyktingpolitik. Vi tänker inte ge upp även om vi möter motgångar i förhandlingar med regeringen. Vi tänker inte ge upp även om vi skulle förlora omröstningen i riksdagen på onsdag. Vi tänker inte ge upp förrän vi har fått igenom en amnesti.

Den oheliga allians som socialdemokrater och moderater bildar i flyktingpolitiken, måste brytas. Vi är övertygade om att allt det arbete som kyrkor, folkrörelser, flyktingorganisationer och enskilda människor bedriver, är det som gör att vi slutligen får en amnesti. För varje människa som vi övertygar med våra argument, för varje person som vi får att sätta sitt namn på en lista, så kommer vi ett steg närmare målet.

Höstbudgeten innehåller till vår besvikelse inte något beslut om en generell amnesti. Däremot har vi nått framgång på en rad områden inom flyktingpolitiken:

– Vi har pressat den socialdemokratiska regeringen till att de som fått ett avvisningsbeslut men som av olika skäl inte kunnat verkställas ska få en ny prövning av verkställighetshinder i det nya system som börjar gälla den 31 mars 2006. Det gäller både de som bor på Migrationsverkets förläggningar och de som gömmer sig, men begränsas till barn och barnfamiljer. I den nya prövningen ska Migrationsverket särskilt ta hänsyn till hur länge barnen bott i Sverige, deras sociala situation och deras anknytning hit. Under tiden denna prövning sker ska det tidigare avvisningsbeslutet inte verkställas. Det betyder att barnfamiljer som gömmer sig kommer att kunna komma fram och kommer att omfattas av Migrationsverkets mottagandesystem.

– Vi har också fått igenom en förändring som innebär att personer som har fått ett avvisningsbeslut som inte kunnat verkställas på grund av omständigheter i deras hemländer får rätt att arbeta. De grupper detta gäller omfattar bl.a. irakier, afghaner och somalier.

– Vi har också nått framgång när det gäller de apatiska barnen. Migrationsverket och Utlänningsnämnden ska snarast redovisa hur regeringens vägledande beslut angående de apatiska barnen har tillämpats. Detta för att se till att beslutet får avsedd verkan – alltså att de apatiska barnen får stanna.

– Dessutom har vi fått igenom pengar till gömda barns skolgång och en förstärkning av medlen till asylsökandes sjukvård. Kommunerna ges resurser till sociala insatser för flyktingbarn och migrationsverket ges förstärkning för att förbättra kvaliteten på mottagningsverksamheten. I och med budgetöverenskommelsen ges också ökade medel till offentligt biträde. Detta innebär förbättrade möjligheter till advokathjälp i den nya asylprocess som börjar gälla nästa år.

Vi vill också påminna om de tidigare amnestibeslut som vi drivit igenom, bland annat den förra barnamnestin. Det beslutet drevs inte igenom från en dag till en annan utan föregicks av mycket arbete från flyktingorganisationer och några av riksdagens partier. Därför är det viktigt att ingen nu ger upp utan fortsätter kampen. Det är också viktigt att vi inte börjar slåss inbördes. Det tjänar bara de främlingsfientliga krafterna på.

Skulle miljöpartiet välja att inte stödja budgeten beklagar vi detta. Vi känner miljöpartiet som varma anhängare av en human flyktingpolitik, och kommer att fortsätta att betrakta dem som allierade i kampen.

Vi ger inte upp. Amnestifrågan lever!

Lars Ohly, ordförande i Vänsterpartiet
Ulla Hoffmann, 2:e vice ordförande i Vänsterpartiet
Kalle Larsson, flyktingpolitisk talesman i Vänsterpartiet

Vänsterpartiet föreslår stora satsningar för nya jobb i höstbudgeten. Pengar satsas på kommunerna, på arbetsmarknadspolitik och på näringspolitik. Efterfrågan stimuleras med stöd till ekonomiskt svaga grupper.
I Vänsterpartiets förslag tillförs kommunerna ytterligare 5 miljarder kronor 2006, med tidigare beslutade pengar blir det totalt 15 miljarder 2006. Partiet föreslår att skatten ska höjas vid högre inkomster samtidigt som boendeskatterna lindras för vissa grupper. För att minska klyftorna i samhället föreslås bland annat höjt bostadsbidrag, höjt studiestöd samt höjda bostadstillägg för pensionärerna.

Åtgärder mot den höga arbetslösheten är prioriterade. Därför föreslår vänsterpartiet ett särskilt anställningsstöd för långtidssjukskrivna. Pengar tillförs också för att skapa en övergångsarbetsmarknad för äldre långtidsarbetslösa. Vänsterpartiet vill diskutera olika åtgärder i syfte att omvandla övertidsarbete till nya jobb och ge stöd till mindre företags forskning och utveckling.

På miljöområdet föreslår partiet en kraftig ökning av anslaget till stöd för klimatinvesteringar. I budgetsamtalen kommer vänstern att driva frågan om ett så kallat nollställningsbeslut i asylprocessen. Vänsterpartiet lyfter fram kultursektorns betydelse och anslår medel för att förbättra villkoren för kulturarbetarna både i den statsunderstödda och i den fria scenkonsten. Satsningar görs för att hålla bostadsbyggandet på en hög nivå.

Som ett första steg i en fullt ut utbyggd tandvårdsförsäkring med ett högkostnadskort för alla föreslår vänsterpartiets en förlängning av den fria tandvården för de mellan 20-25 år. Taken i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen ska höjas för att försvara solidariteten i den generella välfärdsmodellen.

Under våren 2005 framställde landstingsgruppen en folder som lyfter några av vänsterpartiets hjärtefrågor i Landstinget Västmanland. Nedan publiceras den texten:

Rehabilitering ska vara en självklar rättighet. En väl fungerande rehabilitering är lönsam för såväl patienten som samhället i stort. Därför tycker vi att familjeläkarsystemet ska utformas så att alla som behöver rehabilitering ska kunna få det.

Väl utbyggd kollektivtrafik med låg och gemensam taxa över hela Mälardalen främjar lokal och regional utveckling. Kollektivtrafik gynnar de yngsta, de äldsta, kvinnorna, funktionshindrade och miljön. Varje satsad krona gynnar alla men missgynnar ingen.

Kultur, fritid och folkbildning ger läkande kraft och hela människor i ett hållbart samhälle. Högsta prioritet ska ges barn och ungdom i hela Västmanland. Stöd till handikapp- och idrottsrörelsen är rättvist och lönsamt.

Vi saknar en psykiatrisk hälsovård med helhetssyn och samarbete med patientföreningar och kroppssjukvård. Det behövs ökad forskning för att nå en jämlik psykiatri. Psykiatrisk behandling ska ske på vetenskaplig grund då tillgång finns. Stöd och hjälp med tolk i kontakt med människor med annat modersmål och kulturell bakgrund. Patienter i psykiatrin ska ha möjlighet till en andra medicinsk bedömning (second opinion). Psykiatriskt stöd till psykiatriskt funktionshindrade och samarbete med kommunerna.

Den väl decentraliserade primärvården, den nära vården, finns i hela länet. Den utgör grunden för den västmanländska hälso- och sjukvården. 86 % av de vårdsökande blir färdigbehandlade på vårdcentralerna och närsjukhusen i länet. Trots rekryteringsproblem måste vi vidareutveckla och höja nivån ytterligare på nära vård och hemsjukvård.
Vänsterpartiet vill ha en landstingets ”kundtjänst” där man kan få svar på allmänna frågor. Kvalificerad hälso- och sjukvårdsupplysning dygnet runt, alla veckans dagar är ett måste! Vi vill även skapa möjlighet till att skicka e-post till vården.

Den dyra tandvården är en klassfråga! Det tycker vi är fel. Tandvård ska ingå i högkostnadsskyddet men kräver riksdagsbeslut. Förebyggande tandvård behövs, återför fluorsköljning för barn. Hur det står till med tänderna ska vara en fråga som familjeläkarna ställer.

En av de viktigaste folkhälsofrågorna är att konsumtionen av alkohol ökar drastiskt! Vänsterpartiet frågar dig om det inte är dags för en ny nykterhetsrörelse? Vi vill att hela samhället ska hjälpa till med att begränsa alkoholbruket. På riksnivå kan beslut fattas bl a om begränsning av införseln från utlandet samt att vägra priskonkurrens. På landstingsnivå vill vi göra frågor kring alkoholbruk obligatoriska i samband med vårdkontakt.

Har du frågor eller funderingar?
Kontakta: Monika Wilander, Juha Rundgren, Dan Karlsson eller Hans Jansson.

Juha Rundgrens svar på Per Sennerfeldts insändare i Fagersta-posten den 1:a augusti 2005.

Per Sennerfeldt frågar efter vägledning inför nästkommande landstingsval. Han vill veta om och hur de landstingspolitiker som är bosatta här i norra delen av länet arbetar för att vården ska bli bättre. Jag, Juha Rundgren, är en av dem och ska naturligtvis deklarera min uppfattning.

Inledningsvis vill jag dock bemöta ett par uppgifter Per Sennerfeldt skrev i sitt inlägg. Han berättar om en oändlig tid i telefonkön innan vederbörande kommer fram till sjukvårdsupplysningen. Faktum är att ca 60% av samtliga samtal till hälso- och sjukvårdsupplysningen besvaras inom sex minuter och uppemot 80% inom elva minuter. Tiden i telefonkön är fortfarande vissa tider oacceptabelt lång men trots allt besvaras hög mycket andel av samtalen inom rimlig tid. Och de som får råd och stöd är nästan uteslutande nöjda eller t o m mycket nöjda med den service de får. Hälso- och sjukvårdsupplysning är en av hörnstenarna i det moderna sjukvårdssystemet och är i stark utveckling. Både här i Västmanland och nationellt.

Vidare beskriver Per Sennerfeldt den västmanländska vården som ”så otillgänglig som möjligt”. Inte minst i Fagersta. Märkligt påstående med tanke på alldeles färsk statistik som visar tydligt att i Västmanland är det just fagerstaborna som gör flest läkarbesök och vårdas vid flest tillfällen per tusen invånare. Rimlig förklaring till detta finns givetvis i den höga genomsnittliga åldern bland kommuninvånarna samt att Fagersta är en gammal lasarettsort där vårdkonsumtionen är i regel högre än jämförbara kommuner utan lasarett. Det som däremot är orimligt är Sennerfeldts påstående om att vården medvetet skulle göra sig otillgänglig.

Läkarbemanning med fastanställda allmänläkare är ett allvarligt problem som plågat Fagersta länge. Med hjälp av tillfälliga och dyrbara lösningar har fagerstaborna erbjudits vård men kontinuiteten och trygghet har fått stryka på foten. Berättigat kritik kan riktas mot landstinget och oss folkvalda gällande bl a läkarrekrytering men osakliga och ogrundade påståenden som t ex Sennerfeldt går ut med löser ingenting utan kan t o m skapa än större känsla av otrygghet.

Hur arbetar jag då för att vården ska bli bättre, frågar Sennerfeldt. Problemet med fasanställda allmänläkare har jag beskrivit här ovan och vill självfallet se en snar lösning på. Jag arbetar för primärvårdens utveckling, mer än gärna tillsammans med dalalandstinget, och vårdens ytterligare decentralisering på de delar som lämpar sig för det. Jag arbetar för att primärvården ska kompletteras med personal och andra resurser från psykiatrin.

Jag arbetar för att samtliga länets invånare ska få samma höga nivå på det akuta omhändertagandet. Det finns åtskilliga medborgare i norra delen av länet som kräver att akutvård ska utföras på Bergslagssjukhuset. En akutmottagning ”light” så att säga. Jag tycker inte det. Varken i Västmanland eller i något annat län finns ekonomiska resurser eller personal att bedriva kompetenskrävande akutverksamhet på fler än en eller två orter. Enligt socialstyrelsen har den mottagande sjukhusets kompetensnivå avgörande betydelse i akut omhändertagande. Med hjälp av mycket bra ambulansverksamhet når akutvården länets alla hörn inom rimlig tid och kan således överbrygga de trots allt ganska små geografiska avstånd som finns i länet.

Jag säger inte att den organisation som de folkvalda fastnat för och den verksamhet som bedrivs idag skulle vara optimal eller färdigutvecklad. Självfallet inte ! Fel, brister och utrymme för förbättringar finns och kommer alltid att finnas, framförallt i en verksamhet som är i ständig och oerhört snabb utveckling. Jag känner dock stark övertygelse om att Landstinget Västmanland har valt rätt och modern kurs för hälso- och sjukvårdens utveckling för invånarna. Eller rättare sagt. Jag har inte fått ta del av något förslag som presenterar ett trovärdigt och bättre alternativ. Varken från oppositionshåll i landstinget, från Sjukvårdspartiet eller från andra organisationer eller privatpersoner.

Juha Rundgren
Landstingspolitiker för Vänsterpartiet
Norberg