– Det är en snöboll som har börjat rulla. Det är risk att det blir en lavin.
Det säger Denise Norström (S), oppositionsråd i Landstinget Västmanland, med anledning av den ekonomiska månadsrapporten för oktober som behandlades av landstingsstyrelsen på onsdagen.
– Landstinget beräknas göra ett noll-resultat 2009. Det är 60 miljoner sämre än budget. Dessutom är prognosen mycket osäker, säger Juha Rundgren (V), oppositionsråd.
2009 skulle Landstinget Västmanland enligt budget få ett överskott med 60 miljoner. Nu säger istället budgetprognosen att det slutar på 0 kronor. Men då har en del osäkra inkomster räknats in. Bland annat 24 miljoner från kömiljarden. Värst ser det ekonomiska resultatet ut för de tre stora divisionerna närsjukvård, medicin och kirurgi som tillsammans får ett minus på 96 miljoner.
– Kostnadsutvecklingen är nu uppe på drygt 5 procent, mot budgeterade 3,8 och verksamheternas underskott växer. Det här visar att majoriteten inte har kontroll på ekonomin, säger Denise Norström. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet kräver nu att landstingsdirektören i december kommer tillbaka till landstingsstyrelsen med konkreta förslag på hur kostnadsutvecklingen ska hejdas.
Under gårdagens landstingsfullmäktige återremitterade oppositionen S+V ärendet om uthyrning av CPAP-utrustning (till en kostnad av 100 kronor per månad så länge behovs finns). Oppositionen menade bland annat att det är ett oetiskt beslut, vilket även indirekt resulterar i att Landstinget Västmanland går i vinst.
Andra ärenden som togs upp var bland annat: Ersättning för förlorad pensionsförmån till förtroendevalda med sysselsättningsgrad under 40 procent av heltid och Fastställande av en ny prislista för Folktandvården Västmanland AB.
Juha Rundgren (V) fick svar på sin interpellation om kvalitetsprogram för kallmatssytem från Thomas Wihman (MP). Wihman öppnade upp för att utreda möjligheten att genomföra tester av eventuellt näringsbortfall, vilket inte görs idag. Rundgren framhöll även sin oro över transporterna, främst nu med kostavtalet med Uppland. Här försäkrade Björn Norell (M) ordförande i kostnämnden att transporterna skulle ses över och kvalitetssäkras.
Juha Rundgren (V) ställde en enkel fråga till Tomas Högström (M):
Enligt väletablerad praxis på den svenska arbetsmarknaden behåller den mottagande arbetsgivaren den aktuella personalen minst ett år efter en överlåtelse.
Enligt uppgift planerar företaget Mitt Hjärta AB att säga upp personal på betydligt kortare uppsägningstid i Fagersta.
Överensstämmer informationen jag har fått med din bild om den nuvarande personalens framtid på Bergslagssjukhuset?
Tomas Högström (M) svarade att enligt praxis gäller ett år. I det skrivna kollektivavtalet via Almega står det 6 månader. Detta är en tvistefråga mellan Almega och facken. Det är även klart att alla arbetsuppgifter inte följer med i och med den nya bolagsformen. Detta gäller läkarsekreterarna. Personalen kommer därefter att erbjudas nya arbetsuppgifter.
Juha Rundgren (V), menar att det finns en hel del att göra för att stilla oron bland personalen på Bergslagssjukhuset. Cirka 20 % är 60 år fyllda. Måndag den 23/11 är sista dagen för personalen att besluta om de vill gå in i företaget eller stanna kvar inom Landstinget Västmanlands regi.
6 miljoner kronor i vinst till de 3 läkarna som äger vårdbolaget Vivalla är för mycket anser Juha Rundgren, vänsterpartistiskt oppositionsråd i Landstinget. Han säger att det är oerhört uppseendeväckande att det kan bli så höga vinster.
Thomas Högström som är moderat landstingsråd menar dock att bolaget har fullföljt sina åtagande och andra vårdföretag i länet skulle istället lära sig av Vivalla hur man driver ett företag med vinst.
Juha Rundgren tillägger att landstinget med Högström i spetsen är ansvariga för att man har skrivit ett sådant kontrakt som möjliggör dessa höga vinster för det aktuella vårdbolaget.
Landstinget har sedan några år tillbaka en vision och värdegrund som antagits i stor enighet. Denna diskuterades inom en vid krets innan ärendet gick till beslut.
Vision och värdegrund skall vara levande dokument och de behöver därför med jämna mellanrum ifrågasättas och revideras. Vi tycker att tiden nu är mogen för en bred diskussion om dessa frågor. Det är av särskild betydelse numera eftersom värdegrund och vision sägs vara viktiga inslag i landstingets prioriteringsarbete. Det upplevda behovet av att prioritera inom landstingets olika verksamheter har växt under senare år.
Med denna motion vill vi initiera till en revidering av vision och värdegrund. Vi vill särskilt peka på en formulering som lyder som följer; "Alla innevånare kan ta ansvar". Vi hävdar med bestämdhet att detta är sakligt fel. Alla innevånare i Västmanland kan inte ta ansvar. Tänker man efter blir detta uppenbart. De späda barnen, de demenssjuka och de allra äldsta, de som lider av svåra skador och livshotande sjukdomar, de svårt psykiskt sjuka, de gravt förståndshandikappade har alla uppenbara problem med att ta ansvar. Det finns flera grupper av innevånare som under delar eller hela livet är oförmögna att ta ansvar. Det finns också innevånare som under speciella omständigheter förlorar förmågan att ta ansvar. Exempel på detta är den svårt sjuke som ej förmår tänka klart på grund av smärta, eller den medvetslöse. Men även den redlöst berusade eller den narkoman som tagit en överdos av något preparat förlorar uppenbart sin förmåga att ta ansvar.
Att inse det sakligt felaktiga i formuleringen om individens ansvar står inte i motsättning till att hävda innevånarnas eget ansvar för sin hälsa. Att det är viktigt med ett individuellt ansvarstagande är de allra flesta överens om. Kanske är vi också lika överens om det orimliga i att kräva ansvar av den som inte förmår detta.
Det är också viktigt att vidga perspektivet från individnivån till andra nivåer i samhället. Såväl när det gäller livsmedel (kost), godis, njutningsmedel av olika slag (såväl tillåtna som otillåtna) finns det starka organisationer som verkar mer eller mindre ansvarslöst. Livsstil och levnadssätt uppstår inte hos varje individ för sig, livsstil är ett samhällsfenomen där olika grupper och organisationer bromsar eller underlättar det hälsofrämjande arbete. Det kan vara företag som serverar alkohol eller snabbmat. Det kan vara statliga företag och myndigheter (exempelvis systembolaget eller läkemedelsverket och apoteket) som är oförsiktiga i en känslig hantering av farliga produkter. Det kan vara kommunala församlingar som gynnar eller motverkar en hälsosam livsstil. Även kriminella organisationer som tjänar pengar på att smuggla narkotika eller tobak (exempelvis) hör till dem som agerar på hälsans arena.
Att låsa fast sig i den individuella nivån är kanske bekvämt men leder inte till varaktiga förbättringar i ett hälsofrämjande perspektiv. I vision och värdegrund bör det framgå att ansvaret för hälsan delas av oss alla och att det vid sidan om de enskilda individerna även finns organisationer och grupper av människor som genom sin aktivitet främjar eller motverkar befolkningens hälsa.
Med stöd av ovanstående föreslår vi att landstinget Västmanland
1) inleder att arbete för att revidera landstingets vision och värdegrund,
2) att formuleringen om att alla innevånare kan ta ansvar sållas bort då den är sakligt felaktig,
3) att det i visionen och värdegrunden framgår att ansvaret för hälsa och välmående delas av individer, organisationer och samhället i stort.
Vänsterpartiet ser med glädje på vårt landstings initiativ till att komma ifrån det osunda beroendet av läkare från bemanningsföretag. Landstingen har alldeles för länge betett sig som offer och snällt betalande part kring rekryteringsproblematiken.
Att motverka beroendet av hyrpersonal räcker dock inte. Det är tillsvidareanställda allmänläkare som befolkningen på många vårdcentraler sedan länge är i behov av . Vårdval Västmanland som varit igång sedan snart två år har, som väntat, inte heller lett till förbättring på området.
Vi tror på en annan väg för att lösa rekryterings-/bemanningsproblematiken i primärvården. Vi tror att en medveten strategiskt genomtänkt lönepolitik kan lösa problemet med fasta läkarkontakter till en mer rimlig kostnad. Allmänläkare som väljer att etablera sig på orter där det genom historien varit svårt att rekrytera ska kunna få ett lönepåslag, ett primärvårdens ”kallortstillägg”.
Landstingets merkostnad för hyrläkare uppgick till 23 miljoner kronor under 2008. Vi är övertygade om att detta höga belopp kan användas aktivt och målmedvetet för att skapa betydligt fler fasta läkarkontakter och på sikt även reduceras.
Med anledning av ovanstående föreslår vi
att landstingsstyrelsen ges i uppdrag att utreda möjlighet till en lönepolitik som aktivt premierar läkaretablering på vårdcentraler med långvarig och svår bemanningssituation.