Skip to main content

Motion om utredning av handlingsplan och strategier mot hot och våld i nära relationer

Hot och våld i nära relationer är ett stort problem som samhället brottats med under många år. Det har gjorts flertal olika insatser från såväl ideella organisationer som offentliga myndigheter utan att vi kommit så mycket närmare en förbättring.

 En omfattande forskning både nationellt och internationellt pekar mycket tydligt på att hot och våld i nära relationer får omfattande och långtgående konsekvenser för samtliga inblandade, inte minst ur ett hälsoperspektiv. Trots det saknar än idag många kommuner och landsting handlingsplaner och strategier för att bemöta de människor som befinner sig i denna svåra situation.

I december 2007 startade Kvinnofridslinjen som drivs av den statliga myndigheten Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK). På ett nationellt telefonnummer kan kvinnor och närstående få råd och stöd om var de ska vända sig vidare för att få hjälp. Likaså finns en webbsida som ger råd och vägledning. NCK har även en klinisk enhet som finns på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Uppsala landsting har dragit nytta av NCK och med deras hjälp skapat en kraftfull handlingsplan och strategi för att hantera människor som befinner sig i denna svåra situation.

Ur ett hälsoperspektiv är det förödande för människor som lever i en familj/relation där hot och våld förekommer. Samtliga inblandade blir lidande under lång tid, inte sällan under flera år. I allra värsta fall kan det leda till dödlig utgång. Det krävs kunskap, tydliga handlingsplaner och genomtänkta strategier för att landstingets personal ska kunna möta, upptäcka, agera och hjälpa patienter och anhöriga.

 

Med anledning av ovanstående yrkar vi:

 – Att landstingsfullmäktige skall tillsätta en utredning för att ta fram en handlingsplan mot hot och våld i nära relationer.

                                                        

Lotta Johansson Arnqvist (V)

Juha Rundgren (V)

Annica Lindholm (V)

 Hans Jansson (V)

Gör kulturen mer tillgänglig för hela länet

Stora delar av kulturutbudet i länet är idag koncentrerat till Västerås, såsom teater, konserthus, museum, biografer, elitidrott mm. – För länsbor som inte bor i Västerås är det svårt att åka kollektivt till intressanta kulturevenemang. Många väljer därmed att avstå pga. dåliga förbindelser, menar motionären Annica Lindholm (V).

Statistiken för antal teaterbesök under 2008  stödjer Annica Lindholms resonemang. Endast 250 av besökarna var bosatta utanför Västerås. Antalet besök skulle mest troligt öka om landstinget underlättade för hela länet att utnyttja kollektivtrafiken. – För att alla länsbor ska kunna använda sig av kulturens hälsoeffekter så måste buss- och tågtiderna utökas, säger därmed Hans Jansson (V). Ett tänkbart scenario kan vara en linje västerut, en norrut och en åt nordöst med Västerås som knytpunkt. Landstinget är ju dessutom huvudman för de flesta kulturinstitutionerna och hälftenägare i länstrafikbolaget. Landstinget har därmed ett ansvar att tillgängliggöra kulturen för samtliga länsbor i Västmanlands län.

Annica Lindholm och Hans Jansson föreslår i en motion till landstingsfullmäktige att landstinget snarast ska utreda hur buss- och tågtider kan anpassas till kulturutbudet i Västerås. Och att landstinget inleder en försökarverksamhet utifrån utredningsresultatet.

För ytterligare kommentarer kontakta:

Hans Jansson (V) 070-510 48 24

Inför krav på telefontillgänglighet hos Familjeläkarmottagningarna

Landstinget Västmanland har i dagsläget ingen policy om hur länge medborgarna ska sitta i telefonkö för att komma i kontakt med personal på familjeläkarmottagningarna. Detta är nödvändigt eftersom första kontakten med vården i allmänhet sker via telefon. Det är vanligt återkommande med klagomål över orimliga väntetider. Vilka kan variera från en halvtimme upptill en timme. – Detta är inte rimligt! Landstinget har som beställare/köpare rätt att ställa krav på tillgängligheten säger landstingsfullmäktige ledamoten Hans Jansson (V).

Långa telefonköer är både irriterande och kan innebära hälsorisker för den vårdsökande. Utöver detta är det kostsamt att sitta i telefonkö, framförallt för de som ringer från mobiltelefon. Detta kan resultera i att själva väntandet kan bli dyrare för individen än vården.

För att inte riskera att vårdsökande drabbas av onödiga komplikationer till följd orimliga väntetider måste något göras.

Därför föreslår Hans Jansson i en motion till landstingsfullmäktige att Landstinget Västmanland faställs som beställare och äger därmed rätt att upprätta tidsgränser vad gäller telefontillgänglighet hos de verksamheter som landstinget finansierar. Dessutom att tidsgränser för telefontillgänglighet faställs i avtalen eller att Landstinget Västmanland alternativt ställer krav på ”callback-möjligheter” i desamma.

Rödgrönt program mot hiv-spridning

Debatten om hiv och aids har tystnat. Eftersom det sker en ständig utveckling av nya, effektiva bromsmediciner tror många felaktigt att faran är över. Många ungdomar använder därför inte längre kondom utan utsätter sig och sin partner för smittorisk. För risken är inte över, tvärtom.

Antalet anmälda hiv-fall ökar sedan början av 2000-talet. Mest utsatta är män som har sex med män. Under det första halvåret i år anmäldes 64 fall jämfört med 51 under motsvarande period 2008. Den absoluta majoriteten av alla nya fall inträffar i Stockholm. Genomsnittsåldern för nyanmälda ligger strax under 40 år. Om hiv-smittan får fäste bland de unga kan den spridas snabbt.

Den rödgröna oppositionen föreslår nu ett fempunktprogram för att bekämpa hiv-spridningen i Sverige:

• Vi vill satsa 10 miljoner kronor på en målgruppsinriktad informationskampanj. Vi måste åter- igen upplysa om vikten av säkert sex. Trots bromsmediciner innebär hiv-smitta att man tvingas lägga om hela sitt liv, underkasta sig livslång medicinering med svåra biverkningar, restriktioner mot inresa i många länder och en skyldighet att alltid berätta om sin hiv-status.

• Vi vill att ungdomsmottagningarna och den nystartade sajten UMO (ungdomsmottagning på nätet) ska hålla öppet hela sommaren och ha hbt-kompetens. De spelar en viktig roll för ung- domars möjlighet att få svar kring frågor om sexualitet, identitet och säkert sex.

• Vi vill utveckla sex- och samlevnadsundervisningen i skolan. Ge lärarna stöd och utbildning för att på ett fördomsfritt och kunskapsbaserat sätt informera om sex.

• Vi vill införa sprututbytes- program i Stockholms län. I Malmö finns sedan många år ett välfungerande sprututbytesprogram. För att förhindra ett liknande utbrott av hiv som det som inträffade 2007 bland sprut- narkomaner bör Stockholm snarast införa detsamma. Trots politisk majoritet för detta i landsting och kommun händer inget.

• Vi vill se över smittskyddslagen. Kritik finns att lagstiftningen stigmatiserar hiv-positiva. Därför finns starka skäl att göra en bred översyn av smittskyddslagen för att på bästa sätt förhindra smittspridning.

När lagen utformades var hiv/aids det överskuggande hotet och kraftfulla åtgärder ansågs nödvändiga för att få kontroll över en smittspridning som på kort tid ledde till döden. Informationsplikten var i praktiken något som en hiv-positiv person levde med något år in- nan sjukdomen bröt ut. Idag är hiv en kronisk sjukdom och den hiv-positiva ska leva med lagens restriktioner under ett helt liv.

Ylva Johansson (S)
Elina Linna (V)
Thomas Nihlén (MP)

Förbjud patientbonus i vården

Josefin BrinkSystem med lönebonus för läkare som tar emot många patienter har införts i Stockholm landsting, avslöjar Dagens Nyheter idag. Vänsterpartiets Josefin Brink anser att systemet bör förbjudas.

– Det handlar om patienternas säkerhet och om förtroendet för sjukvården. Ingen människa i behov av vård ska ens behöva misstänka att en läkare slarvar igenom en undersökning i syfte att tjäna extra pengar.

– Hälso- och sjukvårdslagen slår fast att alla människor har rätt till vård efter behov. Det innebär att läkarbesök måste få ta olika lång tid beroende på varje individs förutsättningar. Bonussystemen riskerar att öka redan stora orättvisor i vården mellan hög- och lågutbildade och mellan svenskfödda och invandrade.

– Det är alltid tveksamt att gå in med lagstiftning i lönefrågor, men jag anser att sjukvården är så samhällsviktig att det är befogat. Vi har ju redan inskränkningar i strejkrätten för sjukvårdspersonal, därför att det bokstavligen berör frågor om liv och död, avslutar Josefin Brink.