Världsekonomin har inte återhämtat sig från den förra svackan innan den nu är på väg ned i en ny. När arbetsmarknaden inte stärkts tillräckligt så att fler får jobb och betalar skatt påverkar det också kommuner och landsting.

För Landstinget Västmanland betyder det att vi går miste om närmare 40 miljoner kronor i skatteintäkter. Förutom den svaga världsekonomin har den västmanländska sjuk-vårdens kostnader ökat mer än budgeterat de senaste åren. Läget är allvarligt, och för att det inte ska bli ännu allvarligare krävs en mjuk inbromsning av ekonomin.

Precis som när man kör bil måste inbromsningar göras på ett smart och planerat sätt. Den borgerliga regeringen gör dock precis tvärt om. Lagom till valåret 2010 fick kommuner och landsting ett rejält tillskott i form av åtskilliga miljoner kronor i ett tillfälligt konjunkturstöd. På pappret såg det ut som om Landstinget Västmanland redovisade ett gott resultat, men faktum är att om konjunkturstödet inte funnits hade läget sett mycket allvarligare ut. Kostnadsutvecklingen i den sjukvårdande verksamheten ökade även då, men underskottet räddades av regeringens konjunkturstöd.

Att gasa och bromsa planlöst skapar oro, i landstingets fall både för personal och patienter. Vi tror inte att en eventuell lågkonjunktur kommer att vara för evigt. Därför är det av yttersta vikt att i ett allvarligt ekonomiskt läge undvika sådana åtgärder som sparar pengar på kort sikt men innebär problem på lång sikt.

För oss innebär det:

– Vi värnar personalen i landstinget som är garanten för en hög patientsäkerhet och vård av god kvalitet. Att ha kvar kompetent och erfaren personal när ekonomin vänder är en investering för framtiden.

– Vi ser inte privatiseringar som en generell strategi för att spara pengar. I själva verket innebär privatiseringar att styrningen av den offentliga verksamheten försvåras och att det blir svårare att följa om skattepengarna används på rätt sätt.

– Att centralisera sjukvårdande verksamhet är inte heller en självklar lösning på ekonomiska problem. I vissa fall är centralisering befogat. Avancerad sjukvård kräver större patient-underlag och kan inte genomföras på varje sjukhus. I andra fall riskerar centralisering att öka kostnader på andra håll inom landstinget, exempelvis genom ökade kostnader för sjukresor.

Vi vill råda bot på de tvära inbromsningarna för att värna patienter och personal. Den rödgröna landstingsmajoriteten föreslår därför en reviderad budget för åren 2012-2014. Den innebär att uppdraget att få sin ekonomi i balans finns kvar hos landstingets två förvaltningar, men att detta ska göras på tre år i stället för ett. För sjukhusförvaltningen innebär det att verksamheten ska effektiviseras så att man sparar 180 miljoner kronor under tre år. Alternativet, om budgeten inte revideras, är att spara 180 miljoner kronor på ett år. Vårt mål är hög patientsäkerhet och vård av god kvalitet, att göra hela besparingen på ett år skulle riskera båda delarna.

Kombinerat med budgetåtgärderna pågår ett fortsatt intensivt arbete för att komma tillrätta med kostnadsutvecklingen inom landstinget. Grundbulten i det arbetet är att se utmaningen som gemensam för hela landstinget, för såväl politiker som chefer och medarbetare.

Nu utvecklas uppföljningen i verksam-heterna och därför genomförs också dialogträffar med verksamhetsföreträdare och företrädare för politiken för att se hur landstinget kan jobba smartare och mer effektivt.

Genom vårt förslag till reviderad budget för Landstinget Västmanland tar vi ansvar för patientsäkerhet och god vård. Vi har ett långsiktigt perspektiv genom att värna landstingets personal och fokuserar på utveckling genom att skapa goda förutsättningar för landstinget när ekonomin vänder.

Denise Norström (S)

Juha Rundgren (V)

Lars Flodin (MP)