DEBATTARTIKEL PUBLICERAD I VLT 2010-03-17

Den borgerliga regeringen försöker göra rättspolitiken till en ickefråga. Justitie-minister Beatrice Ask har haft en enda kriminalpolitisk fråga under hela mandatperioden – 20 000 poliser. Och där är vi inte ens oense.

Men det är omöjligt att leva på en enda fråga i fyra år. Ask måste sluta gömma sig på departementet och ta tag i de strukturella problemen rättsväsendet har, även om det är obekvämt. Det är faktiskt en justitieministers ansvar.

Polisen har fått ökade anslag de sista tio åren motsvarande drygt 14 miljarder kronor – en ökning med nästan 70 procent. Nästan 4 000 nya poliser har kommit till under samma period. Det är en enorm satsning som påbörjades av den tidigare socialdemokratiska regeringen tillsammans med miljöpartiet och vänsterpartiet och som nu fortsatt.

Men nu är det hög tid att fokusera på polisens arbetsuppgifter och utveckling i stället för symbolfrågan om 20 000 poliser. Att fokusera på ett visst antal poliser har blivit ett problem för polisen. För att få pengarna att räcka till alla löftesanställningar har polisen behövt minska antalet civilanställda 2008 och 2009 med flera hundra. Poliser får nu göra deras arbete, allt-ifrån att vara receptionister till arrestvakter. Det är knappast effektivt.

Under förra mandatperioden reformerade vi både kriminalvården och åklagarmyndigheten till enmyndigheter. Även domstolsorganisationen moderniserades kraftigt. Det har stärkt kvaliteten och styrningen hos dessa myndigheter. Det krävs tre nödvändiga reformer som stärker och ökar förtroendet för de brottsutredande myndig-heterna. Polisen måste bli en myndighet.

Dagens 21 länspolismyndigheter får inte vara vattentäta skott för samarbete och informationsdelning. En sådan förändring ger bättre resursfördelning och styrning av verksamheten. Dessutom kan administrationen bantas.

Det är även dags att skapa en modernare polisutbildning. En högskoleutbildning är en investering för fram-tidens brottsbekämpning. Den leder till bättre utvecklingsmöjligheter, bättre kvalitet och nya förutsättningar för forskning inom området. Det stärker det kunskaps- och evidens-baserade polisarbetet och därmed stärks utvärderingsmöjligheterna.

Till sist måste förtroendet för polisen stärkas. Anklagelser om brott mot poliser och åklagare ska inte utredas av dem själva. Därför ska en fristående statlig myndighet inrättas som hanterar brottsmisstankar mot poliser och åklagare.

Förtroendet från medborgarna för rättsväsendet och rättsamhället måste vara obestridligt. Bristen på reformer och bristen på styrning av rättsväsendet visar på ett genuint ointresse för medbogarnas rätt-mätiga behov av skydd.

Att rättsväsendet ständigt måste reformeras i takt med tiden är en grundläggande insikt som vi rödgröna delar. Vi ser fram mot att genast sätta igång det arbetet när vi vunnit valet.

Alice Åström (V)
riksdagsledamot för Jönköpings län,
talesperson i rättspolitiska frågor

Thomas Bodström (S)
riksdagsledamot för Örebro län,
ordförande i riksdagens justitieutskott

Mehmet Kaplan (MP)
riksdagsledamot för
Stockholms kommun
talesperson i rättspolitiska frågor

Uppdaterades: 07 okt 2024