Industrins kraftbolag, Bas-el, vill satsa 100 miljarder på två nya kärnkraftverk. Vänsterpartiet anser att en utbyggnad av kärnkraften är utesluten.
– Vi har förståelse för basindustrins behov av el, men elpriserna kommer inte att bli lägre, därför måste hela samhället spara el och använda förnybar energi, säger Kent Persson, riksdagsledamot (v).
Vänsterpartiet anser att satsningar på energiomställning och förnyelsebar energi är bra eftersom det både gynnar miljön och skapar nya jobb. En kartläggning som vänsterpartiet har gjort bland sex branschorganisationer visar att satsningarna på förnybar energi kan leda till 168 500 nya arbetstillfällen fram till år 2020.
– Det skulle vara oansvarigt mot kommande generationer att bygga fast oss i ett beroende av uranet som är en ändlig naturresurs. Basindustrins förslag är inte långsiktigt hållbart och löser inte deras problem. De borde ställa sig i spetsen för satsningar på förnybara energikällor, säger Kent Persson.
– Vänsterpartiet lade idag fram sin budgetmotion. Vår huvudlinje är att öka den offentliga konsumtionen framför allt genom en stor jobbsatsning. 40 000 personer kan få jobb redan nästa år, säger Kent Persson, riksdagsledamot (v) i näringsutskottet.
– Att satsa på offentlig verksamhet ger snabb effekt på sysselsättningen. I ett läge där vi samtidigt har hög arbetslöshet och stora välfärdsbehov är det samhällsekonomiskt oklokt att inte investera i fler jobb i offentlig regi. Vi betalar ett högt pris för arbetslösheten, genom förlorad kompetens, höjd sjukdomsrisk och socialt utanförskap i synnerhet för kvinnor.
Trots att Sverige gått från kris till mycket god tillväxt och rekordvinster i storföretagen dras välfärdssektorn med ständiga brister. En effektivare resursöverföring till investeringar i välfärden behövs! En utbyggnad av den skattefinansierade välfärden är en långsiktig investering för att stärka tillväxtmöjligheterna och höja levnadsstandarden.
– Vi vill sikta på en utveckling med högre lärartäthet i skolorna, tid för förebyggande arbete och inte bara vård i efterhand, och där de äldre kan lita på att de kommer få den hjälp de behöver. Ett modernt välfärdssamhälle behöver fler arbetstimmar i biblioteken, på fritidsgårdarna, i föreningslivet, i folkbildningen och i kulturen.
Vänsterpartiet vill därför satsa kraftfullt på fler jobb i den offentliga sektorn. Vårt största förslag i budgeten är en särskild jobbsatsning över en treårsperiod, ett riktat sysselsättningsstöd med full kompensation till kommuner och landsting som anställer till avtalsenliga villkor. Vi bedömer att 40 000 personer kan anställas redan under 2007 och tillför medel för ytterligare 50 000 respektive 60 000 anställda kommande år. Med vänsterpartiets förslag kan kommuner och landsting själva bedöma var förstärkningar är mest angelägna.
Klimatförändringen är en av vår tids absoluta ödesfrågor. För att motverka växthuseffekten måste vi ställa om från fossila bränslen till förnyelsebar energi. Vi vill att de samhällsägda företagen ska gå i spetsen för energiomställningen. Stat och kommuner måste uppmuntra energieffektivisering, miljöteknikutveckling och produktion av förnyelsebar energi. Inom femton år ska den fossila bränsleförbrukningen minska med 80 procent. Det kräver stora satsningar på förnybara och miljövänliga drivmedel och framförallt en minskning av massbilismen genom en kraftig satsning på kollektivtrafik och spårbundna transporter.
Sverige har ett gott utgångsläge på miljöområdet. Vi har potential att skapa modern, högkvalitativ och långsiktig inhemsk sysselsättning. Uppskattningar visar att enbart energiomställningen kan skapa åtminstone 170 000 jobb i Sverige under en 15-årsperiod på områden som solenergi, vindkraft och energieffektivisering. Vänsterpartiet vill anslå ytterligare 600 miljoner kronor till energiforskning och effektivare energianvändning.
Om Sverige ska fortsätta att vara en högt utvecklad forskningsnation krävs tydliga åtaganden från samhällets sida. En bred och högkvalitativ allmän utbildning är förutsättningen för spetsforskning i världsklass. Den regionala utbyggnaden av högskolan har varit framgångsrik. Att det finns högskolor på många svenska orter har såväl ett forsknings- som regionalpolitiskt värde.
Vänsterpartiet vill inte att Sverige ska slå in på en väg med lågproduktiv och lågavlönad tjänstesektor. Men då måste arbetslivet inriktas på att fler har en längre utbildning.
Mycket av dagens studiesystem är anpassat till ungdomar, inte till medelålders personer med försörjningsansvar. Moderniseringen av studiemedelsystemet måste fortsätta så att fler uppmuntras till eftergymnasiala studier, t ex vuxna med dålig grundutbildning. Anställda måste få chans till kontinuerlig kompetensutveckling. Vi föreslår därför en höjning av studiemedlet med 1 200 kr/månad från 2007 samt att rekryteringsbidraget bibehålls.
Det är också oerhört viktigt att vi har en stark offentlig sektor som fungerar som högkvalificerad beställare av varor och tjänster. Historiskt har just detta varit avgörande för att det lilla landet Sverige har blivit en sådan betydande industri- och forskningsnation. Några exempel är samarbetet mellan staten, Televerket och Eriksson, eller statliga Vattenfalls betydelse för ASEA.
– Förslagen om utförsäljningar av statliga bolag ska därför motverkas. Tvärtom bör staten vara tydligare och mer aktiv i styrningen av de samhälleligt ägda företagen, som ska fungera som spjutspetsar i olika branscher. Ny miljöteknik och stimulans av ”gröna jobb” är en viktig del i omställningen till en långsiktigt hållbar energiproduktion, infrastruktur och kommunikationer.
Småföretagen
– Små och medelstora företag står för en stor del av del av tillväxten i Sverige. Små företag kan lättare vara flexibla än stora företag. För att ytterligare stärka små företags konkurrenskraft och utveckling vill Vänsterpartiet avsätta 100 miljoner per år under de tre kommande åren för utveckling av kunskapsinnehållet i processer och produkter. Att stödja små och medelstora företags exportmöjligheter är en investering i framtida exportinkomster och nya arbetstillfällen, säger Kent Persson.
Mer information:
Kent Persson, vänsterpartiets representant i riksdagens näringsutskott,
Stigande världsmarknadspriser på uran i kombination med regeringspartier som förespråkar en framtida utbyggnad av kärnkraften gör att vi i vänsterpartiet är oroliga över framtida tillåtlighetsprövningar för uranbrytning. Den nya regeringens brist på besked i frågan gör att det uppstår tvivel om var Sverige numera står i frågan om att prospektera efter och bryta uran. Vänsterpartiet vill ha regeringens besked om var den står i frågan.
Uranbrytning är oerhört smutsigt, och kommer dessutom mest troligt att ske i områden som idag är jordbruksbygd. Brytningen kan i dessa områden få katastrofala miljöeffekter. I Sverige prospekterar för närvarande internationella företag efter uran på ett 20-tal platser från Västsverige till Lappland. Utöver detta har ett flertal undersökningstillstånd beviljats. Den största mängden uran finns i alunskiffrar jordbruksområden som Skåne, Västergötland, Östergötland och Närke. Det område där uranhalten är högst – 0,4 promille – är i ett område kring Billingen och den bördiga Falbygden i Västergötland.
Miljöbalken fastslår att anläggningar för brytning av uranhaltigt material ska tillåtlighetsprövas av regeringen. Samtidigt säger Euratomfördraget som Sverige är bundet vid att allt klyvbart material är gemensam EU-egendom. Medlemsländer, företag eller personer som producerat eller importerat materialet ska ha obegränsad rätt att utnyttja det – men Euratomfördraget ger EU företrädesrätt.
Vänsterpartiet anser att Sverige ska sträva efter en ekologiskt hållbar energiförsörjning. Att påbörja en miljöfarlig uranbrytning för att försörja en kärnkraftsindustri som istället borde avvecklas är ett misstag. Vi anser att regeringen därför inte ska ge tillstånd för uranbrytning.
Det finns enligt Vänsterpartiet en uppenbar risk att vi i enlighet med fördraget kan tvingas bidra med uran till europeiska kärnkraftverk och kärnvapen. Vi anser inte att klyvbart material ska betraktas som gemensam EU-egendom. Euratomfördraget är föråldrat och vänsterpartiet kräver nu i en motion till riksdagen att det ska upphävas.
Kent Persson, riksdagsledamot (v), ledamot av riksdagens näringsutskott
Regeringen skrotar statens stöd till forskning och utveckling i små och medelstora företag, Forska & Väx-programmet. Det stod klart när statsbudgeten presenterades idag. ”Företagen har stått på kö hos Vinnova för att få del av dessa pengar, men näringsminister Maud Olofsson väljer att radera stödet. Det är helt ofattbart” säger Kent Persson, ledamot i riksdagens näringsutskott (v).
Forska & Väx gav mindre företag chansen att ansöka om pengar till
produktutveckling som de annars inte skulle ha råd med. De 100 miljoner
som först avsattes för ändamålet tog slut snabbt och efterfrågan på stödet
har varit enormt.
– Här presenterar regeringen en ”jobb-budget” som saknar konkreta förslag
för nya jobb. Men ett fungerade stöd som leder till nya arbetstillfällen i
företagen, det tar man bort, säger Kent Persson (v).
Landstingsalliansen bestående av de fyra allianspartierna och miljöpartiet har vid ett möte i Fagersta gjort upp med det nya sjukvårdspartiet om att styra landstinget i åtminstone fyra år framåt.
Ännu så länge framskymtar endast några få delar av den politik de 6 partierna kommer att föra. Vallöftena var många, stora och spretiga och det är klokt av den nya majoriteten att först konstatera att den tidigare (s) och (v) majoritetens beslut för landstinget Västmanland ligger fast. Sjukhusstrukturen ska inte ändras!
Frågorna hopar sig dock kring de åtgärder som den nya majoriteten vill ta itu med:
1. Närvårdsakut:
Vad är skillnaden mellan en närvårdsakut och den tidigare familjeläkarjouren? Var ska majoriteen få läkare ifrån? Finns det patientunderlag för en akutmottagning dygnet runt? Får en akut utan laboratorium eller röntgen kalla sig ”akut”? Hur blir det med patientsäkerheten i Fagersta? Blir det en orättvis vård när patienter i Fagersta hänvisas till en närvårdsakut medan övriga länets invänare får tillgång till en fullt utrustad akut?
2. Sala:
Den nya majoriteten vill först utveckla närvårdsakut i Fagersta under 2007 och senare även i Sala – varför vänta med Sala? Är det så att den nya majoriteten inte vill röra i den fungerande familjeläkarjouren i Sala? Eller är det så att man först och främst tar hänsyn till sjukvårdspartiets väljare och inte till hela länets patienter?
3. Vård för Norbergsborna i Avesta:
Har landstinget råd med att både erbjuda vård i Fagersta och i Avesta samtidigt? Hur blir det med patientsäkerheten om patienter som inte kan tas om hand på närsjukhuset i Avesta måste skjutsas vidare till Falun, Gävle eller Västerås? Får salabor samma möjlighet som norbergsbor? Hur blir det i så fall med servicen på Sala närsjukhus?
4. Akut i stället för telefonjour:
Hur blir det då med HSU (Hälso- och sjukvårdsupplysning) dygnet runt? Kommer de planerna att skrotas? Hur drabbar detta länets övriga invånare?
5. Slippa nattliga transporter till Västerås:
Den nya majoriteten vill slippa nattliga transporter till Västerås – innebär detta indragning av antalet ambulanser i den norra länsdelen? Hur blir det med patientsäkerheten om tveksamma eller knepiga åkommor först skall bedömas i Fagersta?
Den nya 6-parti-majoriteten har många svåra beslut framför sig. Väljarna i den norra länsdelen kommer inte att acceptera halvmesyrer. Patientsäkerhet och trygghet kräver hållbara lösningar. Människors hälsa kan inte sättas på spel för att infria vidlyftiga vallöften! Därför kommer den nya oppositionen att granska alla beslut och aktivt presentera hållbara alternativ som dessutom ryms inom landstingets ekonomiska förmåga.