Debattartiklar

Dan Karlsson: Våra skattepengar går till privatläkarnas vinster

DEBATTARTIKEL PUBLICERAD I DAGENS MEDICIN 10-01-27

Vad är det som skiljer kommer­siell primärvård från gemensamt driven vård? Det är det inte så lätt att nå kunskap om. Bara några få vårdcentraler redovisar sin ekonomi öppet genom Bolagsverket. En av dem använder jag nedan som exempel på hur vinstnivån ser ut i kommersiell vård.

Studerar man årsredovisningen från Bolagsverket kan man se att detta företag hade en nettoomsättning år 07/08 på 18,9 miljoner kronor. Resultatet efter avskrivningar blev 7,6 miljoner kronor vilket ger en vinstnivå på 40 procent. De två läkarna som äger bolaget delar på denna summa och de tar solidariskt lika mycket var, nämligen 3,8 miljoner kronor. Det finns lite ränteinkomster som höjer nivån något. De tolv personer som arbetar i företaget får dela på cirka 4,5 miljoner kronor. Hela verksamheten detta redovisningsår kostade 11,5 miljoner. Detta är fakta i målet.

Ytterligare några kommersiella vårdcentraler kan studeras på samma sätt och bilden är oftast densamma. Mycket höga vinster genereras av de skattemedel som landstinget förmedlar till dessa bolag.

Frågan är hur vinsten uppstår? Det traditionella svaret har varit att man är effektivare än landstinget. Men vad betyder det? Vad är det man inte gör? Vi har fått ta del av statistik vad gäller besök hos kurator, psykolog och arbetsterapeut, försäljning av prover och förskrivning av hjälpmedel. Dessa uppgifter har delats med antalet listpoäng och sedan jämförts mellan vårdcentralerna som har delats upp mellan kommersiellt drivna och landstingsdrivna enheter.

Resultatet är slående. De landstingsdrivna vårdcentralerna använder sina resurser till verksamhet, de förbrukar mycket mer resurser till provtagning, hjälpmedel, besök hos kurator, psykolog och arbetsterapeut med mera. Skillnaden är mycket stor. För kuratorsbesök, exempelvis, genomför de kommersiella vårdcentralerna 29 besök per 1 000 listpoäng under det att de landstingsdrivna satsar 47 besök per 1 000 listpoäng.

Vinsten uppstår genom kraftig ransonering av verksamhet. Man undviker i mesta möjliga mån vårdkostnader i det uppenbara syftet att tjäna pengar. Kommersiell verksamhet går ut på att maximera vinst, så det är inget att förvånas över. Men, är det vettigt att ge bort de pengar som du och jag betalar i skatt till landstinget på det här sättet? Är det inte stor risk att den medicinska säkerheten äventyras i denna vinstjakt?

”Kostnadskrävande patienter”, det är multisjuka, ålderssvaga och patienter med diffusa symtom, allt enligt Torsten Källberg (fp), landstingsråd i Västmanland. Sjuka människor som lider och för vilka sjukvården finns till. Men, i vårt system är dessa bara i vägen för den läkare som vill ha maximal vinst. Den perfekta listningen är en person som läkaren aldrig ser till. Dessa, och det är den stora delen av de passivt listade, är endast en inkomstkälla. De kostar inget. Det är inte svårt att inse hur vinsterna generas i ett system som vårt. Om den multisjuka anser sig illa behandlad och väljer att byta vårdcentral, är det en katastrof för den kommersiellt verksamme? Knappast, han blir ju bara av med en ”kostnadskrävande patient”!

Det är inte ett sunt eller hälsosamt system som införts inom primärvården i Västmanland. För min del känner jag ett stilla raseri över att stora summor skattemedel går till att bygga upp läkares förmögenheter. Än värre är att vi inte har en susning om hur stor denna summa egentligen är. De kommersiella läkarna anser nämligen att deras vinst är en affärshemlighet.

Dan Karlsson
landstingsfullmäktigeledamot, Landstinget Västmanland.

Kommentarer är avstängda.