Regeringen har genom finansminister Per Nuder annonserat om ett höjt barnbidrag från och med oktober 2005. Det är bra, barnfamiljerna är samhällets ryggrad. Familjepolitiken måste vara generös. Friska och harmoniska barn är ett samhälles största tillgång. Barnbidraget är en del av den generella välfärden och detta bidrag får alla barn del av.

Vid sidan av det generella välfärdssystemet finns ett individuellt anpassat stöd till dem som inte tagit sig in i alla de system som beräknas utifrån en tidigare arbetslön. Hit hör nyinflyttade invandrare och flyktingar, unga vuxna som saknar arbete och socialt utsatta som motats bort därför att de ej uppfyller de krav som arbetslöshetsförsäkring eller sjukförsäkring ställer på dem. Hur det individuella stödet är utformat kan man läsa i socialtjänstförordningen.

Vi har i Sverige fått uppleva en ökande barnfattigdom under de senaste 10 till 15 åren. Klyftorna mellan dem som har det bra och dem som faller utanför ökar. Den som inte kan försörja sig själv får del av det stöd som erbjuds genom socialtjänstens försörjningsstöd. Många av de fattiga barnen finns i familjer som uppbär försörjningsstöd. Arboga har en större andel fattiga barn än de flesta av landets kommuner har.

Då barnbidraget i oktober 2005 höjs med 100:- kommer det första barnet att få 1050:- i bidrag per månad. Redan från andra barnet införs ett flerbarnstillägg om 100:-. Det innebär att barn nummer två får 1150:- per månad. Barn nummer tre erhåller 1 404:- per månad i bidrag. Barn nummer fyra erhåller 1 910:- och så vidare. Flerbarnstillägget har höjts med 100:- per barn. (Jag reserverar mig något i förhållande till dessa summor som jag läst ut av lag och förordning direkt).

För barn i fattiga familjer som får hjälp med ekonomin av kommunen räknas detta bidrag som inkomst vid beräkningen av försörjningsstöd. Det innebär att dessa barn inte får någon som helst glädje av denna reform. De nya barnbidragspengarna dras helt enkelt ifrån biståndet. Istället för att tillfalla de barn som mest behöver detta stöd är det kommunens kassa som stärks. I Sveriges radios pressmeddelande angående reformen sägs att en tvåbarnsfamilj får 300:- mer att leva av och en trebarnsfamilj får 500:-. Det stämmer bara om familjerna inte är fattiga. De fattiga får inget alls.

Barn som erhåller lunch i kommunal regi har rätt till ett individuellt försörjningsstöd på
1 310:- om de är under ett år gamla (1 440:- får de om de äter hemma). Det betyder att den kommunala insatsen för dessa barn från och med oktober blir 260:-. Barn mellan 1-2 år erhåller 1 480:- i försörjningsstöd. Om detta barn är ett syskon får det i barnbidrag 1 150:-. Mellanskillnaden blir 330:-. Barn nummer tre får 1 404:- i barnbidrag. Om detta barn är 3 år får det i försörjningsstöd 1 170:-. Det betyder att detta barns barnbidrag överstiger försörjningstödet med 234:- (nettot blir således negativt och försörjningsstödet reduceras med mer än vad barnet får i barnbidrag). Barn nummer fyra i en syskonskara får 1 910:- i barnbidrag och 1 430:- i försörjningsstöd (4-6 år) eller 1 840:- (7-10 år). Även här blir nettot således negativt.

Exemplen ovan är noterade för att understryka hur systemen om generell välfärd fungerar tillsammans med en individuellt inriktad insats. Hur man än resonerar om motivation, rättvisa eller respektavstånd mellan arbete och bidrag måste man ändå inse att barn är oskyldiga och att de ej kunnat välja sina föräldrar. Att stödet till barnfamiljer når alla utom de barn som har det sämst anser vi vara en stor olycka och en stor orättvisa.

I tidigare debatter och diskussioner om detta har det visat sig att Socialtjänstlagen, som den numera ser ut, gör det svårt att gynna någon åldersgrupp bidragsmässigt. Såväl ökat bistånd till de äldre som till barn har fått bakslag i olika rättsinstanser. En metod vore därför att höja försörjningsstödet över lag med 100:- per person. Det kan uppfattas som en alltför dyr åtgärd.

Vi vill istället använda oss av följande metodik. Barnbidraget är ju inte alls inkomstrelaterat utan lika för alla barn. Därför borde alla barn få samma glädje av en höjning och vidkännas samma förlust vid en sänkning. Ett sätt vore att låta bli att räkna bidraget som inkomst. Så var fallet förr (före 1990-talet) i många kommuner. Kanske kan man uppleva detta som alltför generöst med tanke den nuvarande nivån på bidraget. Vi föreslår därför att barnbidraget, i kommunens riktlinjer för försörjningsstöd, fryses på den nivå det har idag. Höjningen som genomförs i oktober tillåts därför inte påverka försörjningsstödets storlek här i Arboga.

Med stöd av ovanstående föreslår vi

Att kommunens riktlinjer för försörjningsstöd formuleras på ett sådant sätt att barnbidragshöjningen i oktober månad 2005 ej påverkar försörjningsstödets storlek för barn.
(Barnbidraget fryses på den nivå det har idag vid beräkning av familjens inkomster).

Dan Karlsson
Gruppledare
Vänsterpartiet i Arboga

Uppdaterades: 24 aug 2005